Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Gör den 26 september till allmän helgdag

Den 26 september 1983 kan världen ha räddats från ett fullskaligt globalt kärnvapenkrig tack vare den sovjetiske flygofficeren Stanislav Petrov. Offra till exempel trettonde dag jul och gör den 26 september till Petrovdagen, skriver Olle Häggström, professor i matematisk statistik.

Den svenska almanackan har tretton helgdagar, varav åtta (eller ännu fler, beroende på hur man räknar) firas till minne av en person som dog för nära 2000 år sedan, och som vi har så osäkra vittnesuppgifter om att till och med hans existens är ifrågasatt.

Men oavsett om han funnits, och hans gärningar och egenskaper i övrigt, tycker jag att åtta av tretton är i ensidigaste laget. Nog finns det många andra personer i historien som förtjänar att hyllas? Specifikt vill jag förespråka att vi stryker en av de helgdagar som firas till Jesu åminnelse (förslagsvis trettondedag jul) och i stället upphöjer dagens datum, den 26 september, till röd dag med namnet Petrovdagen.

Sydkoreanskt passagerarplan nedskjutet

Den sovjetiske flygofficeren Stanislav Petrov fattade den 26 september 1983 sitt livs viktigaste beslut – kanske rentav ett av de viktigaste beslut som någon människa någonsin fattat. Några veckor tidigare hade Sovjetisk militär skjutit ned ett sydkoreanskt passagerarplan, varvid samtliga 269 ombordvarande (inklusive 62 amerikanska medborgare) förolyckades. Det internationella läget var mycket spänt.

Petrov var satt att bevaka ett satellitövervakningssystem i syfte att varna för amerikanska kärnvapenangrepp. Systemet detekterade vad som såg ut som en avfyrad amerikansk kärnvapenmissil på väg mot Sovjetiskt territorium, och sedan ytterligare fyra. Trots det valde Petrov att inte rapportera om saken, då han bedömde att det troligtvis rörde sig om ett tekniskt fel.

Senare undersökningar bekräftade att det som detekterats inte var några missiler utan ett ljusreflektionsfenomen i höga moln. Vad som hade hänt om Petrov rapporterat de misstänkta amerikanska missilerna är omtvistat, men det är mycket möjligt att han genom sitt beslut förhindrade ett fullskaligt globalt kärnvapenkrig.

Enskilda handlingars stora betydelse

Numera är Stanislav Petrov pensionär och lever en undanskymd tillvaro i en rysk småstad. Trots att han avvisar allt tal om någon hjältestatus, och trots att händelsen den 26 september 1983 inte är det enda tillfälle under kalla kriget då kärnvapenapokalypsen varit nära, menar jag att den förtjänar att uppmärksammas med instiftandet av Petrovdagen.

Vi lever i ett allt mer komplicerat samhälle där individen lätt kan känna sig maktlös inför den stora samhällsapparaten. Kan lilla jag verkligen göra någon skillnad? Men om alla upplever sig som maktlösa kuggar i ett oöverskådligt maskineri, så finns en risk att vi förtränger vår möjlighet att förändra världen och glömmer att våra val och beslut faktiskt kan ha betydelse. Konsekvensen blir i förlängningen att historien rullar på i blindo, utan att någon gör något för att påverka dess riktning.

Stanislav Petrov kan ha räddat vår civilisation från ödeläggelse, och hans insats för 27 år sedan i dag påminner oss om att en enskild människas handlingar kan ha väldig betydelse.

Olle Häggström

professor i matematisk statistik

Mest läst