Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Går inte att skylla på backen"

Tiden tycktes stanna, publiken i målet drog efter andan och ledarinnan Lindsey Vonn gömde ansiktet i händerna. – Ibland är en förlorad medalj inte hela världen, sade Anders Pärson efter dramats lyckliga upplösning.

Anja Pärson hade bestämt sig för att våga satsa hundra procent i OS-störtloppet, kosta vad det kosta ville. Hon var 39 hundradelar efter suveräna Vonn vid sista mellantiden och åkte mot ett OS-silver.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Det som hände i sista hoppet förklaras av att hon gjorde ett tekniskt fel just innan och därför flög mycket längre än andra, sade Anjas pappa.

Hon svävade över 60 meter, orkade inte riktigt stå emot nedslaget och kastades runt i en våldsam krasch. Att Anja efter knästående reste sig upp och leddes ut från målområdet, som en boxare efter en hemsk knock, kändes nästan som en lättnad.

En halvtimme senare tog Anja sig haltande ned till sjukrummet och därifrån kom ett första uttalande:

– Jag är stel i vaden, har ont på benet vid skokanten och är öm i låret. Men det tycks ”bara” vara muskulärt och inget brutet, hälsade Anja.

Dramatiken i störtloppet var väntad. Tävlingsdagen bjöd på solsken och optimala förhållanden till skillnad från den långsamma och halverade träningen.

– Det som oroar mest är att farten blivit så väsentligt mycket högre än på träningen och att längden på hoppen kommer att bli en helt annan i dag, sade damtränaren Ulf Emilsson till GP ett par timmar innan start.

Han blev sannspådd på ett kusligt sätt. Det var en mardröm att se Anja tappa kontrollen i hoppet in mot mål.

Den flygtur som Anja under träningen rapporterat upp till Jessica Lindell-Vikarby som ”35 meter, två meter högt” blev plötsligt en oändlig luftfärd på 60 meter högt uppe i det blå.

Att följderna inte blev värre är nästan obegripligt.

– Många tränare har de sista dagarna framför önskemål om att sista kanten skulle hyvlas av för att göra flyget kortare, berättade Anders Pärson.

– Men med facit i hand går det ändå inte att skylla Anjas fall på backen. Utan misstaget just före hoppet hade hon sannolikt klarat sig.

Anders Pärson friade därmed arrangörerna från skulden för fallet. Det var istället så att underlaget var väldigt bra preparerat med tanke på väder och förutsättningar.

– Det bästa och tuffaste damstörtlopp jag någonsin inspekterat, sade Kjetil André Aamodt till GP före start.

– Helt enkelt ”en nydelig utfor”. Men det är svåra svängar och tuffa hopp, så det krävs erfarenhet för att lyckas.

Lindsey Vonns seger underströk hennes särklass i störtlopp den här vintern och hon visade att kombinationen fysiskt styrka och rutin var det som krävdes i Whistlers utmanande störtlopp. Åt den odiskutabla mästarinnan fanns inget att göra.

Anja visade att hon hade modet att satsa till hundra procent. Björn Ferry konstaterade efter tisdagens guld att ”många kan vinna OS-guld, men det är inte alla som vågar ta chansen”.

I går var Anja inställd på att attackera och verkligen ta chansen – och utan den ödesdigra kraschen hade silvret funnits inom räckhåll.

Men med tanke på mardrömmen som spelades upp var det ingen stor sak att ”förlora” en OS-medalj. Det kändes nästan som en seger att hon kom ur sjukrummet på två ben.

Något besked om huruvida Anja kan vara aktuell för att ställa upp i superkombinationen dagen efter störtloppsfallet var svårt att ge.

– Det går inte att säga hur hon mår i morgon, hur stel hon blivit i de kroppsdelar som tagit stryk, slutade Anders Pärson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.