Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Gärningsmännen var inte de väntade"

De som dömdes för 90-talets attentat mot flyktingförläggningar var inte organiserade högerextremister eller marginaliserade unga män, utan i stället vanliga, socialt förankrade personer. Det säger historikern Heléne Lööw som forskar på bland annat hatbrott.

Hon är noga med att reservera sig för att ingen ännu vet exakt vad som hänt vid asylboendena som eldhärjats senaste tiden. Men hon ser paralleller till tidiga 90-talet där flyktingförläggningar stacks i brand eller utsattes för andra attentat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Akut kris någonstans fick mängder på flykt, många förläggningar uppstod samtidigt i mindre lokalsamhällen där opinioner med kraftigt höjd retorik fick vissa att agera på denna retorik, säger hon.

- Möjligen kan det vara så i dag också. Bränderna applåderas i sociala medier, reaktionerna flödar över. Men vi vet inte om det är förklaringen.

Läs också: Asylbränderna hyllas på nätet

Utan att ha siffrorna framför sig erinrar sig Heléne Lööw att ett drygt hundratal personer dömdes efter bränder och andra attentat mot förläggningar på 90-talet. Brotten var svårutredda med låg uppklarningsprocent, tipsen till polisen var få.

- Majoriteten av dem som dömdes uppfyllde inte bilden av organiserad högerextremist eller marginaliserad, frustrerad ung man, säger hon. De var helt vanliga personer med social förankring och jobb, var de dömda så var det oftast för saker som trafikbrott.

Attentaten mot flyktingförläggningar går i cykler, säger Heléne Lööw, och är inte unika för Sverige. De går i vågor över Europa. I varje våg kan också dölja sig dåd av "vanliga pyromaner", försök till försäkringsbedrägerier – eller rena olyckor.

Vad fick attentaten att minska och upphöra, förra gången?

- Dels åtgärder som bevakning, dels att förläggningarnas antal minskade. Ankomsten av grupper från forna Jugoslavien mattades av när kriget tog slut, förläggningarna avvecklades så symbolmålen fanns inte kvar, säger Heléne Lööw.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.