Fula Göteborg inte helt smaklöst

ANNONS
|

- Rätt coolt.

Uttalandet kommer från en av seniorerna i gruppen och gäller fasaden på SEB-huset vid Östra Hamngatan. Det ser ut som skiffer men visar sig vara fejk.

Den bearbetade aluminiumplåten har svartnat med åren. När jalusierna på fasadernas bulliga utskott fälls ned för att stänga ute solljuset blir intrycket utåt ganska brutalt.

- Det nya kallades för brutalism eftersom det skilde sig rätt brutalt från hur man tidigare byggde, säger bebyggelseantikvarien Carina Sundqvist.

Vi är på guidad tur, "Det fula Göteborg", med Inspirationsbyrån. Det handlar om 1970-talet, det årtionde när man använde betong och plåt i stor skala, två förmodat underhållsfria byggnadsmaterial.

ANNONS

- Jag vill att ni ska se något bekant, men med nya ögon, säger Carina som specialiserat sig på udda temaguidningar i staden.

Vandringen utanför, ovanpå och inne i Nordstan blir en orgie i rå betong och plåt, i korrugerade varianter, som lameller men också i form av jättelika synliga ventilationstrummor och -rör.

- Här byggde man snabbt och billigt med prefabricerade element och den bärande betongkonstruktionen på utsidan, säger guiden Carina om Götabankshuset.

- Jag har sett det förut. Lite Domuskänsla, mumlar en i gruppen.

Vi tar P-hushissen upp och går ut på Nordstans tak. Här finns innergårdar, kanske inte världens mest ombonade men ändå av en helt annan karaktär än det jättestora köputrymmet under oss.

De växthusliknande glaslängorna på taket visar sig vara ljusinsläpp till Nordstan.

Vi tar trappan ned till Nordens största köpcentrum.

- De här tre stora stenarna under trappen ligger här för att folk inte ska fortsätta gå rakt in i betongväggen, påpekar Carina.

Vi går ut igen, över Gustaf Adolfs torg. På västra sidan torget tar kommunkomplexet Traktören vid, från slutet av 1970-talet och byggt av, just det, betong och plåt med till synes tunt tegel som fasadmaterial.

- I det kvarteret låg tidigare 14 fastigheter, varav tre 1700-talsgårdar, säger Carina Sundqvist.

ANNONS

Vi avslutar på Postgatan som på 1800-talet var vägen ut för hundratusentals svenskar, till Amerika. Men det är en annan historia.

Östra Nordstan "totalsanerades" med början i slutet av 1960-talet. Bostäder, butiker och lagerlokaler i kvarteret jämnades med marken och fick ge plats för nya skapelser med betong som bärande material.

Dagens Nordstan lockar 34 miljoner besökare årligen och har en omsättning på 3,5 miljarder kronor.

ANNONS