För en kommun borde det centrala vara att invånarna i kommunen har tillgång till bra skolverksamhet och kan välja det som passar individen bäst. Fokus på kvalitet och resultat borde gå före huvudmannaskapet – om det är fristående eller kommunal skola.
Tyvärr saknas detta perspektiv till stor del i den svenska skoldebatten. Risken är uppenbar att vi får räkna med fortsatt ifrågasättande av om fristående alternativ ska få finnas inom förskola och skola och ett ifrågasättande av elevers och föräldrars rätt att välja. Ideologin sätts före kvalitet och resultat. Och de mest drivna motståndarna kommer att ta sina chanser att smutskasta både aktörer och systemet som sådant.
Många familjer väljer friskolor
I Västra Götaland går 20 000 elever varje dag till en fristående grundskola. Drygt 11 000 lite yngre barn tillbringar starten på sin utbildningsbana i en fristående förskola. 13 000 lite äldre elever har valt en fristående gymnasieskola som ska ge dem en bra grund att stå på inför yrkesliv eller vidare studier. 44 000 barn och ungdomar växer och utvecklas i sin förskola eller skola för att de och deras föräldrar valt just den. Det är fler än antalet invånare i Alingsås.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har nyligen visat att det fria skolvalet inte är orsaken till resultatnedgången i svenska skolan. Nedgången började långt innan valfrihetsreformerna infördes.
IFAU har också visat att alla elever i kommunen tjänar på att det finns friskolor. Ju fler fristående skolor, desto bättre resultat för alla elever, oavsett om eleverna går i en kommunal eller fristående skola. Om andelen elever i friskolor ökar med 10 procentenheter i en kommun så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Effekten kvarstår när eleverna når gymnasiet. Andelen elever som läser vidare på universitetet ökar med fler friskolor i grundskolan. I fjol drog samma institut slutsatsen att det är elever från socioekonomiskt svagare förhållanden som har tjänat mest på det fria skolvalet.
Fler nöjda föräldrar
Svenskt Kvalitetsindex har visat att föräldrar till elever i fristående grundskolor är nöjdare än de vars barn går i kommunala skolor. Skolverkets studie om föräldrars inställning till förskolan 2012 samma sak. På 8 av 10 punkter är föräldrar med barn i fristående förskola mer nöjda. Detta gäller i synnerhet delarna som handlar om tillräckligt med personal och gruppstorlek. Även lärare är mer nöjda i friskolor, mindre stressade än sina kommunala kollegor och mer nöjda med sin lön.
Skolinspektionen visade nyligen i en granskningsrapport att enskilda skolhuvudmän är bättre på att styra grundskolans undervisning mot de nationella målen än de kommunala. Göteborgs kommun tillhörde de som fick anmärkningar av Skolinspektionen medan de fyra skolkoncernerna, och lilla Vrena friskoleförening, klarade inspektionen utan anmärkning. Bland de 19 granskade kommunerna fanns många stora kommuner. Bland de granskade fick endast Hammarö godkänt.
De kvalitetsutmaningar som den svenska skolan har kräver att kommunerna ser de fristående förskolorna och skolorna som en möjlighet, inte som ett hot. Fristående aktörer kan inspirera och bidra med nya kunskaper och bidra till att undervisningen utvecklas.
Inspirationskälla för kommunerna
De 44 000 unga som valt en fristående skola har använt sin rätt att välja något annat än det kommunala. Ett skolval som är viktigt att värna, inte bara för dessa, utan för alla. Valfrihet mellan fristående och kommunala skolorna är bra för invånarna – och därmed för kommunerna. De fristående verksamheterna erbjuder inte bara elever, föräldrar och lärare alternativ, de är också en inspirationskälla för kommunerna – om kommunerna vågar ha det perspektivet.
Ulla Hamilton
tf vd Friskolornas riksförbund
