De radioaktiva gaser som kommer ut från kärnkraftverkens skorstenar ökar cancerfrekvensen i vindriktningen. Joniseringen från dem påverkar vädret och därmed klimatet, skriver skribenten.
De radioaktiva gaser som kommer ut från kärnkraftverkens skorstenar ökar cancerfrekvensen i vindriktningen. Joniseringen från dem påverkar vädret och därmed klimatet, skriver skribenten. Bild: Stefan Berg

Fria ord: Kärnkraften räddar inte klimatet – tar för lång tid

Nya kärnkraftverk tar lång tid att bygga. Så lång tid har vi inte på oss att rädda klimatet. Förnybar energi kan byggas genast, och den kan klara även fördubblat elbehov, skriver Hans Sternlycke.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS
|

Regeringen har avtalat med 20 andra länder att tredubbla kärnkraften för att nå nettonoll utsläpp till 2050. Men kärnkraft är inte fossilfri, och också driften ger radioaktiva utsläpp, i motsats till vad förespråkare och Naturskyddsföreningen skriver.

Brytning och upparbetning av uran samt byggande av kärnkraftverk och avfallslager orsakar växthusgasutsläpp motsvarande dem för naturgas. Kärnkraften i sig tillför värme till jorden, och att koka vatten med kärnkraft för att få el är dyrt och ineffektivt. Bara en tredjedel blir el och resten värmer upp havet.

Kärnkraftshaverier har ökat på mängden radioaktivitet, som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Forsmark var nära ett haveri. De radioaktiva gaser som kommer ut från kärnkraftverkens skorstenar ökar cancerfrekvensen i vindriktningen. Joniseringen från dem påverkar vädret och därmed klimatet.

ANNONS

Nya kärnkraftverk tar lång tid att bygga, Olkiluoto 3 tog 18 år, och SMR, småskaliga modulära reaktorer är ofärdig teknik. Så lång tid har vi inte på oss att rädda klimatet. Industrisatsningarna i norr kan inte heller vänta. Förnybar energi kan byggas genast, och den kan klara även fördubblat elbehov. Ojämnheter i tillgång kan jämnas ut geografiskt och med batterier och vätgas. Priset för el blir tredjedelen mot med kärnkraft. Då verkar det slöseri med skattemedel och planhushållning att i budgeten ställa statsgarantier för ny kärnkraft på 400 miljarder kronor.

Hans Sternlycke

ANNONS