Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

1/5

Framtidsgymnasiet - specialiserat på nyanlända

Trycket är hårt på Framtidsgymnasiet, den enda friskola som tar emot nyanlända. I veckan ska 27 nya elever börja på skolan.

Jörgen Frohm stannar till hela tiden på väg genom korridoren. Kramar om en elev. Får en klapp på axeln. Någon säger: "världens bästa rektor!"

Inne på kontoret tar han fram mobilen och visar en bild. En teckning som en av eleverna gjort, på temat "mitt liv innan jag kom till Sverige". En pojke ligger på marken intill en blodpöl.

- Det här är vad de har med sig. Det gör att vi har ännu större skyldigheter att hjälpa till.

Medan andra friskolor har tagit emot få eller inga nyanlända gjorde Framtidsgymnasiet det till sin nisch 2006, när Jörgen Frohm blev rektor.

- Vi bestämde oss för att vi ska jobba med dem som behöver skolan mest.

Han säger att andra skolor fokuserar mycket på problem, resultat och ekonomi – och att det i stället är mänskliga värden som är viktigast här. Det finns inget lärarrum, inga särskilda lärartoaletter.

- Vi äter och fikar med eleverna, skapar relationer. Då anstränger man sig lite mer.

Läs också: Hårt tryck: Gymnasieplatser söks till nyanlända

Sedan han blev rektor har skolan växt från 90 till 300 elever. Och trycket att ta in nya elever är stort, nu när det kommer så många nyanlända. Inte minst som det är stor brist på lärare i svenska som andraspråk, tvingas de skolor som har kompetensen göra lite till.

- Vi måste göra allt för att lösa den akuta situationen, säger Jörgen Frohm.

Muhamed Abdullahi, 20, går andra året på industriprogrammet. Han kom som ensamkommande från Somalia för fem år sedan. Han trivs på Framtidsgymnasiet, säger att det är en öppen stämning och att alla hjälper varandra.

- Det kommer många nya nu. Jag försöker hjälpa dem så att de får en bra start.

Han är engagerad i ensamkommandes förening och på kvällar och helger jobbar han extra på ett boende.

Vad har du för råd till de som kommer nu?

- Att man kan känna sig trygg här. Att man kan lita på andra och vara öppen. Och att inte ge upp.

Hans klasskamrat Ardwan Muzar, 20, kom till Sverige för fyra år sedan. Han berättar att han inte hade mycket skolgång med sig när han kom hit. Men nu funkar det bra och han räknar med att ta sig igenom industriprogrammet.

Och så ser det ofta ut, berättar Jörgen Frohm. Även för elever som kommer direkt från den svenska grundskolan.

- Det är många här som gått nio år i skolan, utan att ha med sig mer än enstaka betyg. Ändå klarar 60 procent gymnasiet på tre år.

På ett sätt är det tuffare att jobba med elever som växt upp och fått sin skolgång i en svensk förort än en nyanländ flykting, säger han.

- De som kommer i dag är inga problem. Men vi måste jobba hårt så att de inte hamnar i utanförskap.

Han säger att många nyanlända – som en stor del av de syrier som kommer nu – har en god skolbakgrund.

- De behöver bara lära sig svenska. Vi har en grupp som kom i april. De går som spjut.

Skolan jobbar hårt med att skapa fasta rutiner. Alla dagar börjar och slutar vid samma klockslag. Det finns inga håltimmar.

Anton Holm, biträdande rektor, säger att skolan är den viktigaste integrationsnyckeln som finns för unga och att det är viktigt att se till att alla klarar sig.

Varför tror du att så få friskolor tar emot nyanlända?

- Jag tror att det till stor del handlar om ovana. Vi vet ju vad som kommer och hur vi ska göra, säger Anton Holm.

Framtidsgymnasiet ligger på Andra långgatan i centrala Göteborg.

Av skolans omkring 300 elever har drygt 90 procent invandrarbakgrund eller är nyanlända.

Skolan har introduktionsprogram, teknikprogram samt ett antal yrkesprogram med inriktning mot bland annat el, vvs och bygg- och anläggning.

Mest läst