Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fortsatt motlut för Juholt

För en månad sedan tog Juholtaffären slut. Eller gjorde den det? Det här är vad som hände sedan.

Fredagen den 14 oktober beskrevs som en ödesdag för Håkan Juholt. Socialdemokraternas verkställande utskott satt i maratonmöte om partiledarens framtid. Skulle han tvingas avgå?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Nej, på eftermiddagen samma dag blåstes plötsligt hela Juholtaffären av. VU uttalade sitt stöd, partiledaren lovade resa på försoningsturné och som grädde på moset kom beskedet att det inte skulle bli någon förundersökning mot honom.

Men Juholthistorien är inte så avslutad som man skulle kunna tro.

Den har försvunnit från tidningarnas nyhetssidor, men knappast ur väljarnas medvetande. I söndagens GP/Sifo får Socialdemokraterna bara 27,4 procent, tidigare i veckan var partiet till och med under 25 procent i en annan mätning.

Men Håkan Juholt väljer att se det positivt. Veckan innan hyresavslöjandet den 7 oktober uppmätte Sifo ett S-stöd kring 35 procent, vilket Juholt tolkar som att nedgången bara orsakats av affären.

- Ja, jag tror att det beror på detta fullt ut, säger han till TT.

Men hans reaktion har blivit slagträ i en allt hetsigare debatt inom socialdemokratin, inte minst på bloggar. Juholts kritiker tycker att han bagatelliserar annat missnöje som bubblat upp efter den 7 oktober. Som frågan om det var moraliskt rätt att begära full hyresersättning. Dessutom vill de fortsätta diskutera sådant som partiets kontroversiella ekonomiska höstmotion. Sedan i fredags får partiledaren också en del kritik för att han tänker fortsätta bojkotta SVT:s debatter.

Juholtvännerna upprörs i stället över vad de ser som ett pågående krypskytte mot partiledaren. Misstanken lever kvar om att både den här affären och avslöjandena om bråket kring den socialdemokratiska höstmotionen berodde på läckor från Håkan Juholts fiender.

Samtidigt som S-ledningen gör allt för att frammana bilden av ett enat parti jäser alltså missnöjet och misstänksamheten inom rörelsen.

Men allt eftersnack handlar inte om Socialdemokraterna. Juholtaffären ledde också till att ytterligare tre riksdagsledamöter ertappades med att ha fått för hög boendeersättning, medan tre ministrar avslöjades med att bo kvar i riksdagens lägenheter.

Nu väntar en översyn av riksdagens inkomstgaranti. Enligt DN har 40 tidigare riksdagsledamöter rätt till ersättning till 2020 eller längre.

Den debatten lär leva vidare, tror Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg, som även ser den som en del av en större europeisk trend i kristider.

- I Grekland till exempel har det ju också varit mycket tal om att "den politiska klassen skott sig" och så, säger hon på telefon från Paris.

I Frankrike kan för övrigt ett förslag om att sänka ministrarnas löner med 30 procent bli en valfråga.

Annars vågar Marie Demker inte gissa hur länge svallvågorna fortsätter efter Juholtaffären. Skandaler brukar inte påverka särskilt länge och väljarna blir allt mer lättrörliga, påpekar hon. Då kan debatten inom partiet vara mer seglivad.

Mycket hänger antagligen ändå på opinionssiffrorna. Börjar de vända uppåt lär kritiken mot Håkan Juholt mildras. Fortsätter däremot kräftgången lär Juholts belackare aldrig tillåta honom att lämna den historien riktigt bakom sig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.