Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Forskare: Lika lön bra för tillväxten

    Lika lön för likvärdigt arbete. Det är bra för tillväxt och produktivitet, skriver Svenja Gärtner i en färsk doktorsavhandling.

    Näringsliv och forskare har länge sagt att den relativt svaga lönespridningen i Sverige gör att människor inte flyttar inom landet.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    - Det är fel, säger Svenja Gärtner nybliven doktor i ekonomiska historia på Göteborgs universitet.

    - Svenskar flyttar inom Sverige på grund av lönespridningen. Tidigare har man mätt på fel sätt. De mätmetoder jag använder visar att det finns ett samband mellan att människor flyttar och lönespridning, säger hon.

    Däremot minskar migrationen i takt med kvinnors ökade delaktighet på arbetsmarknaden.

    - En flytt i dag är ett svårare och dyrare alternativ för en familj när kvinnor inte längre bara är medflyttare, säger Svenja Gärtner.

    Hennes avhandling heter "Wages, Inequality and Consequences for the Economy".

    Hon skriver att tillit är central för att genomföra socialpolitiska omfördelningar. Just den sociala tilliten har skapat förutsättningar för ökad jämlikhet, som i sin tur starkt bidragit till framväxten av den nordiska välfärdsstaten, enligt Svenja Gärtner.

    Hon jämför jämställdheten mellan män och kvinnor i Sverige och i Tyskland mellan åren 1960-2006.

    Lönegap

    Då, 1960, var lönegapet mellan män och kvinnor i de båda länderna ungefär den samma, det vill säga 30 procent eller något högre i Tyskland.

    46 år senare var lönegapet i Sverige mellan män och kvinnor nere i tio procent inom industrin. I Tyskland låg den på 25 procent. Skillnaden på att så lite hänt i Tyskland förklaras inte bara av ekonomiska faktorer, utan av politiska samt av tradition och normer, skriver Svenja Gärtner.

    Sämre barnomsorg, det tyska skattesystemet och andra värderingar gör att jämställdheten i Tyskland inte haft samma utveckling.

    - Minskad lönespridning påverkar utvecklingen av välfärdsstaten. Stora löneskillnader har däremot negativ effekt på tillväxt och produktivitetsökning i Europa, säger hon.

    - Däremot bidrar lönespridningen till produktivitetsökning ibland annat USA, tillägger Svenja Gärtner.

    Vad som är orsaken till den skillnaden vet hon ännu inte, det ligger utanför avhandlingen. Men hon har sina aningar.

    Välfärdsstaten

    - Jag tror det beror på institutionella faktorer i Europa, främst just välfärdsstaten. Men vad som är orsakerna vill jag forskare vidare på, säger hon.

    Teorin "tillväxt först, omfördelning senare", gäller alltså inte i Europa. En låg lönespridning ger ökad effektivitet i produktionen. Företag med låg produktivitet tvingas bort från marknaden. Högproduktiva suger åt sig både arbete och kapital.

    - Nackdelen är förstås att jobb på lågproduktiva företag försvinner i Europa, medan de är kvar i större utsträckning i USA och Australien, säger Svenja Gärtner.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.