Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
mh

Formpressa inte eleverna

Inkludering kan motverka sitt syfte, skriver GP:s Maria Haldesten.

Alla elever kan inte behandlas lika! Alla skolor passar inte alla barn! Sådana viktiga budskap hördes på Gustav Adolfs torg i går under en manifestation för barn i behov av särskilt stöd.

Det är ingen hemlighet att Göteborgs skolor inte möter alla elever på det sätt de har rätt till. Resursbrist, men också vilt spretande tolkningar av begreppet inkludering, bidrar till att skolgången kan bli en mardröm för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

Inkluderingsbegreppet lanserades för att markera en modern syn på elever med stödbehov. Skolan skulle anpassas efter eleven. Så har det dock inte alltid blivit, i stället likställs inkludering på sina håll med placering i vanlig skolklass – vilket kritiserades hårt av ett par debattörer i GP i onsdags.

– Får eleverna rätt hjälp och stöd kan inkludering fungera. Men det får inte bli ett självändamål och det måste få finnas specialklasser, säger Henrik Ragnevi ordförande för Attention Göteborg, en av intresseorganisationerna för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bakom gårdagens manifestation.

Malene Larssen, lärare på en av Göteborgs få resursskolor, är inne på samma linje.

– För en del elever räcker den vanliga grundskolan inte till. Vi har elever som kommer till oss som gett upp och avskrivit sig själva efter att deras tidigare skolor förklarat att de ”gjort allt som går att göra för eleven”.

En placering på rätt sorts skola kan dock få utvecklingen att vända. Att få slappna av bland likar och få uppleva känslan av att äntligen få kamrater – det låter hoppingivande när Malene Larssen beskriver den processen.

Men det finns smolk i bägaren.

– Göteborg har dragit in den extra ersättning vi kunnat få för elever i behov av stödåtgärder. De gör det svårare för oss att driva vår verksamhet vidare, säger Malene.

Henrik Ragnevi kritiserar i sin tur kommunen för dålig marknadsföring av de specialklasser/skolor som finns. Vidare anser Attention att en del vanliga skolor är dåliga på att följa de förslag som exempelvis barnneurologiska kliniken kommer med.

Jan Mellgren, gruppchef på Center för skolutveckling i Göteborg, är medveten om kritiken men påpekar att det pågår ett stort arbete i stadsdelarna.

– Vi ringar in vad som görs i dag och vad som behöver göras i morgon.

Det låter ju bra – under förutsättning att det leder till ökad insikt om att det bästa för vissa barn inte är att gå en vanlig skola. Inkludering kan motverka sitt syfte, till och med förstöra ett barns livschanser, om den sker under tvång.

Mest läst