Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Det kött vi äter bör komma från hållbar produktion, till exempel naturbeteskött som bidrar till mångfalden av växter och djur i det öppna landskapet, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Folkhälsan kan få ett lyft med rätt klimatpolitik

    Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer har regeringen utlovat. Om vi lyckas innebär det en stor folkhälsovinst. Då kommer nämligen vår hälsa att förbättras avsevärt. Det ligger nu i beslutsfattarnas händer att genom styrmedel hjälpa oss på vägen dit, skriver bland andra Sofia Lindegren, Läkarförbundet.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    De utsläppsmål som sätts vid FN:s klimatmöte i Paris i nästa vecka kommer inte bara att bestämma hur många graders uppvärmning vi får på jorden. Dessa mål lägger även grunden för vår och kommande generationers hälsa. Tillgång till nyttig mat, vatten och ren miljö är helt avgörande för en god välfärd, något vi riskerar om vi förbrukar jordens resurser som i dag.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Läkare världen över är oroade då Världshälsoorganisationen WHO har konstaterat att klimatförändringar utgör ett oacceptabelt stort hot mot den globala hälsan. Temperaturen har i genomsnitt stigit 0,9 grader. De extrema väderhändelser vi har sett under 2000-talet såsom värmeböljor och översvämningar har orsakat hundratusentals dödsfall. Vi ser nya sjukdomar spridas i Europa till exempel dengue- och chikungunyafeber, virussjukdomar som sprids via myggor som i vanliga fall inte överlever det europeiska klimatet. I Sverige märker vi bland annat ökade problem med fästingburna sjukdomar och smittsamma bakterier i våra badvatten på sommaren.

    Förutsättning för hälsa och välfärd

    En omställning till ett hållbart samhälle handlar därmed inte om uppoffringar, utan är en förutsättning för att kunna bibehålla vår hälsa och välfärd. Luftföroreningar till följd av partikelutsläpp och förhöjd temperatur blir allt större problem och WHO har klassificerat luftföroreningar som en viktig orsak till lungcancer. I Paris i våras var halten av luftföroreningar så hög att barn och äldre uppmanades att hålla sig inomhus. Paris borgmästare förbjöd tunga fordon i staden och erbjöd i stället gratis kollektivtrafik och uthyrning av cyklar. Ett bra exempel på hur både fysisk aktivitet och luftkvalitet kan främjas i kampen mot klimatförändringarna.

    Många internationella företag förstår redan klimatförändringarnas hot mot framtida affärsverksamhet och har infört en egen prissättning för koldioxidutsläpp i otålig väntan på nationella och internationella regleringar. Flera stora banker gick nyligen ut med ett gemensamt uttalande där de uppmanade världens regeringar att sätta ett globalt pris på utsläpp av koldioxid. I Sverige har nu 40 procent av våra kommuner på eget bevåg infört en köttfri dag i veckan, för klimatet och hälsans skull. Politiken på riksnivå släpar efter.

    Måste utmana våra matvanor

    Ska vi kunna lösa klimatfrågan så måste politiker våga utmana sina egna och väljarnas matvanor. Både planetens och människors ohälsa är starkt kopplade till den ohållbara ökningen av köttkonsumtion vi ser i världen. Nyligen listade WHO charkprodukter som cancerframkallande och köttkonsumtion har även visat sig vara kopplad till de stora folksjukdomarna i Sverige exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Flera studier visar att kost som främst baseras på vegetabilier minskar risken för dessa sjukdomar avsevärt. Trots det tydliga sambandet äter svenskar fyra gånger mer kött än vad som är rekommenderat av World Cancer Research Fund.

    Dagens djurhållning bidrar även till skövling av regnskog, ökade växthusgaser, vattenbrist, minskad biologisk mångfald och övergödning. I dag är nötkött till större delen producerat genom att ge djur foder som egentligen skulle kunna vara människoföda såsom soja, majs, och vete. Endast omkring tio procent av fodrets energivärde tas tillvara i köttet. Minst hälften av världens åkermark används till produktion av djurfoder. Marken, vattnet och maten räcker därmed inte till en kommande befolkning på nio miljarder år 2050 om fortsätter äta som vi gör i dag.

    En nyckelfråga i åtgärderna för klimatet och folkhälsan blir därför att genom politiska styrmedel minska konsumtionen av animaliska produkter. Det kött vi äter bör komma från hållbar produktion, till exempel naturbeteskött som bidrar till mångfalden av växter och djur i det öppna landskapet.

    En rad synergier skapas

    Genom att leva hållbart och klimatsmart skapas en rad synergier. Om vi äter mindre kött, cyklar oftare och åker mer kollektivt, använder förnybara energikällor och därmed andas renare luft får vi en chans att minska risken för vanliga åkommor som hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2, lungproblem och cancer. Samtidigt kan vi bevara de ekosystem och den biologiska mångfald vi är så beroende av för vår fortsatta överlevnad.

    Sverige kan bli världens första fossilfria nation. Om vi kan vara en förebild så kommer förhoppningsvis andra länder att inspireras och göra detsamma. Effekten blir en friskare befolkning, en bevarad biologisk mångfald, fungerande ekosystem och en planet som får en chans att räcka till för alla.

    Sofia Lindegren

    ledamot Läkarförbundets arbetsgrupp för Klimat och Hälsa

    Svante Axelsson

    generalsekreterare Naturskyddsföreningen

    Fredrik Moberg

    verksamhetschef Albaeco