Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
224135h1024.jpg

Julian Assange kommer att låta sig gripas av polis om en FN-utredning kommer fram till att han förlorat sitt mål mot Sverige och Storbritannien. Arkivbild. Bild: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

FN-besked om Assange förvånar

Sverige FN-utredare anser att Julian Assange är "godtyckligt frihetsberövad". Bedömare är förvånade över beskedet. -Han har själv valt att bosätta sig på Ecuadors ambassad, säger folkrättsexperten Ove Bring.

Den svenska regeringen har känt till slutsatsen från UNWGAD - FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden - i två veckor för att få tid att kommentera det. Men det var först på torsdagen som UD kunde bekräfta beskedet för TT. Det offentliggörs på fredagen.

UNWGAD "har gjort bedömningen att Assange är godtyckligt frihetsberövad i strid med internationella åtaganden. UD/regeringen konstaterar att arbetsgruppen gjort en annan bedömning än svenska myndigheter. Den rättsliga processen sköts av svensk åklagare i domstol och kan inte kommenteras av regeringen/UD", skriver Anna Ekberg vid UD:s presstjänst.

Flera folkrättsexperter som TT talat med vill inte öppet tolka beskedet från UNWGAD innan de vet vad det grundar sig på. De anser dock att slutsatsen om den våldtäktsmisstänkte Wikileaksgrundarens situation är märklig.

-Jag är förvånad att han kan anses inskränkt i sin rörelsefrihet eftersom han själv har valt att bosätta sig på Ecuadors ambassad, säger Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt.

Osmickrande sällskap

Bring tror inte att beskedet påverkar häktningen eller en överlämning från Storbritannien, som är reglerad inom EU.

Assanges advokat Melinda Taylor anser att rättsstaterna Sverige och Storbritannien genast ska släppa honom fri.

-Sverige och Storbritannien borde vidta åtgärder redan i dag, inte vänta till i morgon. Godtyckligt frihetsberövande är ett brott, och varje dag med godtyckligt frihetsberövande är ett fortsatt brott, säger Taylor till TT.

Sverige och Storbritannien hamnar i föga smickrande sällskap med länder som UNWGAD brukar kritisera - stater i de mänskliga rättigheternas bottenskikt som Iran och Burma.

Den svenska Åklagarmyndigheten påpekar att häktningen av Assange är fastställd i Högsta domstolen och att FN-gruppens utlåtanden "inte har någon formell påverkan på den pågående utredningen".

Häva häktning?

Sverige är inte bundet av panelens tolkning, även om den bygger på bland annat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

-Men de kan ha viss juridisk betydelse beroende på innehållet och kvaliteten och hur juridiskt övertygande de är, säger Anna Ekberg på UD.

Assange tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och fick asyl. Han är misstänkt för våldtäkt vid en resa i Sverige 2010.

Om FN-panelen hade gått emot honom lovade Assange att överlämna sig till polisen.

UNWGAD:s besked kan betyda att Assanges svenska advokater försöker få häktningen hävd i svensk domstol. Ove Bring tror inte att det går.

UNWGAD, FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden, sorterar under FN:s människorättskontor i Genève, OHCHR.

Den oberoende gruppens medlemmar är varken anställda av FN, någon stat eller organisation. Den består av folkrättsexperter som arbetar på frivillig basis utan lön.

Arbetsgruppen utgör ingen internationell domstol, men granskar fall om påstådda godtyckliga, olovliga frihetsberövanden runtom i världen.

Dess synpunkter är inte bindande men påverkar regeringsbeslut, lagstiftning och rättsfall med mera.

Under 2014 kom UNWGAD med 57 utlåtanden om 422 personers frihetsberövande i 30 länder.

Gruppen har fem medlemmar och leds av Seong-Phil Hong från Sydkorea. De övriga kommer från Mexiko, Benin, Australien och Ukraina.

Källa: OHCHR.

Den australiske Wikileaksgrundaren Julian Assange tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.

Efter ett besök i Sverige 2010 väcktes misstankar om fyra sexbrott. Ett fall av olaga tvång och två fall av sexuella ofredanden preskriberades i augusti 2015. Det fjärde fallet, som gäller misstänkt våldtäkt, preskriberas först i augusti 2020.

Assange har sagt sig vara villig att förhöras av svensk åklagare på ambassaden. Rättsliga hinder mellan Ecuador och Sverige har hindrat detta tills länderna ingick ett avtal om rättshjälp i december 2015. Den svenska åklagaren överväger att ansöka på nytt till Ecuador om förhör med Assange, som i så fall rent praktiskt ska skötas av ecuadorianska utredare.

Assange fruktar att Sverige ska överlämna honom till USA.

Mest läst