Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Flyktingbarn måste få ett bättre mottagande

Sverige tillhör de länder som tar emot många ensamkommande flyktingbarn. Många myndigheter, kommuner, frivilliga organisationer och enskilda är engagerade i att ge dem en trygg och säker uppväxt. Men tyvärr finns också flera brister i mottagandet – något som FN:s barnrättskommitté har kritiserat oss för. Dessa brister måste vi nu komma till rätta med, skriver Maria Larsson (KD).

Enligt Barnkonventionen är man ett barn upp till 18 år. För Sverige är det viktigt att försöka ordna en så trygg och stabil uppväxtmiljö som möjligt, särskilt mot bakgrund av att det här är barn som har lämnat sin familj.

En del av de här barnen kan förefalla både vuxna och kapabla att ta hand om sig själva. De kan ha flytt eller rest på egen hand över halva jorden. Dock innebär inte det att Sverige kan åsidosätta Barnkonventionen utan de har rätt till det stöd som krävs för att de ska ha en god uppväxt. Även tonåringar behöver nära relationer och ett gott vuxenstöd.

Trycket på de nio ankomstkommuner som har särskilda avtal med Migrationsverket är stort. Bristen på platser är ett problem och något som regeringen arbetar tillsammans med Migrationsverket för att förbättra. Den utredning som nu tillsätts av regeringen har en viktig uppgift att se hur fler plaster ska kunna skapas. Om alla kommuner kunde medverka i mottagandet vore det ett stort steg framåt.

Saknas 2 000 platser

Prognosen för 2010 och 2011 är ungefär 2 400 ensamkommande barn per år. Trots de insatser som redan har gjorts och trots den stora ökningen av platser i kommunerna, till knappt 2 000, bedömer Migrationsverket att det ändå saknas cirka 2 000 platser. Även om antalet platser går att öka och fler kommuner medverkar genom att dela på ansvaret så finns det också flera andra åtgärder som bör vidtas för att de här barnen ska få en tryggare situation.

Många ensamkommande barn placeras i HVB-hem – en form av boende som inte alltid är lämplig. De här barnen behöver trygga vuxna i nära relationer, precis som andra barn. Boendeformen bör anpassas till varje barn och därför är det viktigt att så fort som möjligt identifiera barnets behov.

Eftersom de här barnen i många fall behöver en familj är familjehem ofta en bra lösning. Tyvärr är det ett stort antal placeringar i familjehem som avbryts. Det gäller inte specifikt flyktingbarn utan barn i allmänhet. För tonåringar med beteendeproblem avbryts så många som varannan placering.

Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att analysera vad som går att göra för att undvika avbrutna placeringar och att ta fram ett utbildningsmaterial för familjehemmen och en handbok för handläggare inom barn- och ungdomsvården. Självklart kan också HVB-hem vara ett alternativ men det är viktigt att det är barnets individuella behov som ska bedömas.

Ser barnen som en homogen grupp

Min upplevelse är att många kommuner i alltför hög utsträckning ser dessa barn och ungdomar som en homogen grupp och tycker att HVB är bäst.

Oavsett boendeformen ska samma höga krav ställas på boendet som för övriga barn i socialtjänstens omsorg. Alltid när samhället åtar sig ”föräldraansvaret” måste det ske med största noggrannhet. Vi har i Sverige misskött det ansvaret vilket inte minst Vanvårdsutredningen kunnat visa med förfärande tydlighet.

Väntan på en god man kan bli lång för vissa ensamkommande barn. Denna ska fungera som ställföreträdande förälder och det är därför angeläget att en god man utses så fort som möjligt – helst inom 24 timmar. Men kravet på snabbhet får inte stå i motsats till att hitta bra personer som är lämpliga för uppgiften. Det är därför nödvändigt att socialtjänsten ser till att barnet får både stöd och relevant information om processen. Socialtjänstens ansvar inträder ju så fort barnet anländer.

Ett flertal ensamkommande barn har försvunnit efter att ha anlänt till Sverige och placerats i en kommun. Under första halvåret förra året försvann 494 barn utan att vi vet vad som hänt.

Förklaringen kan vara att de, efter att ha nekats att få stanna, har sökt asyl i något annat land eller åkt hem. Men Migrationsverket befarar också att barn hamnar i prostitution och kriminalitet.

Djupt otillfredsställande

Det är djupt otillfredsställande att sådana oklarheter råder på det här området. Det är viktigt att Polisen, Migrationsverket och Socialtjänsten har ett sådant samarbete så att ärenden inte faller mellan stolarna. Det bör också övervägas om EU:s gemensamma hotline för försvunna barn kan användas.

Barn som kommer ensamma till Sverige behöver ett bättre mottagande. Många av dem kan ha traumatiska upplevelser och är i en mycket utsatt situation och behöver därför få en tryggare tillvaro än vad de har i dag. Sverige har en skyldighet att ge dem en så bra uppväxt som möjligt.

Maria Larsson (KD)

1:e vice partiordförande, barn- och äldreminister

Bild - 2
Mest läst