Sommarens hetta, torka och bränder har rört upp dammet i klimatdebatten om vad Sverige kan och bör göra för att motverka klimatförändringar.
Miljöpartiet gjorde redan före sommarens ovanliga väder klimatfrågan till sin i princip enda valfråga. Andra partier har också ökat trycket och vill inte lämna walkover till de gröna. Alliansen har gjort ett gemensamt utspel och bara dagar efter det att SD-ledaren Jimmie Åkesson beskrivit andras klimatkrisförslag som "den lägsta formen av populism" lade SD fram några egna.
Rankad femma
Väljarna rankar miljö- och klimatfrågor som den femte viktigaste i det stundande valet, enligt en mätning av Novus i augusti.
Sverige berömmer sig för att vara ett föregångsland i klimatpolitiken och har fått beröm av FN:s generalsekreterare för det. Men för att nå de högt uppsatta målen om att minska utsläppen av växthusgaser lär det krävas en del svett och möda samt beslut som inte är helt populära bland väljarna.
Området transporter är en av de viktigaste sektorerna om utsläppen av växthusgaser ska minska, eftersom transporter står för omkring en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Transportsektorn måste öka takten för att klara 70 procent lägre utsläpp till 2030, jämfört med 2010.
Kosta mer
För att komma åt mer av utsläppen måste politiken oundvikligen in i frågor om hur mycket det ska kosta att köra bil och att flyga, till exempel.
Sedan valet 2014 har regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, lagt på mer skatt på bensin och diesel och har också lagt på ett index som gör att skatten automatiskt höjs mer än övriga priser varje år. Den indexeringen vill Moderaterna och Sverigedemokraterna ta bort och SD vill också minska kravet på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel för att sänka priset något.
Statliga Konjunkturinstitutet har i en analys förordat ökad koldioxidbeskattning överlag för att Sverige ska nå målen för minskade utsläpp.
Tvistar om flyg
Flygskatten, som infördes i april, är hett omdiskuterad. De rödgröna vill behålla den men Alliansen och SD avskaffa den. De anser att den straffar flygande utan att ha mer än marginell påverkan på utsläppen. De rödgröna hävdar att den är viktig i sig, för att minska resandet och för att flyget ska betala mer för sin klimatpåverkan.
Kärnkraftens vara har gjort comeback i klimatdebatten, trots den energiöverenskommelse som regeringen träffade med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna 2016. Överenskommelsen gav kärnkraften klartecken för att vara kvar och utrymme att bygga nya reaktorer där gamla stått, men på kommersiella villkor och utan statligt stöd. Ett mål sades samtidigt vara att gå över till 100 procent förnybar energi till 2040. På senare tid har KD, särskilt, börjat trycka mer på att kärnkraften ska bevaras så länge det bara går, något som M, SD och L instämmer i.
Åsikterna går isär om var klimatåtgärder gör bäst nytta, till lägst kostnad. Alliansen och Sverigedemokraterna hävdar, grovt beskrivet, att det är bättre att satsa fler kronor på minskade utsläpp utomlands än i Sverige eftersom det ger större utdelning i antal ton per krona.
Fakta: Svenska mål
Till 2030 ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter vara 70 procent lägre än 2010.
Till 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
År 2016 hade Sverige utsläpp som motsvarade knappt 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Av de 53 miljoner tonnen kom merparten från dessa sektorer: 17 från transportsektorn, 17 miljoner från industrin, 7 miljoner från jordbruk och knappt 5 från el- och fjärrvärmeproduktion.
Källa: Regeringens klimatstrategi
