Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Flexjobb kan ge 100 000 jobb

Det finns en bra lösning för hur både funktionshindrade och människor med nedsatt arbetsförmåga kan behållas på arbetsmarknaden. Flexjobb, där arbetsgivaren betalar lön den tid den anställde är på jobbet och där staten täcker upp för resten av tiden, har med framgång tillämpats i Danmark, skriver bland andra Kathleen Bengtsson Hayward, Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR.

Dagens arbetsmarknad är tuff för de flesta människor, men extra svårt att få en plats har personer med funktionsnedsättning. Problemet är att man just har en nedsättning av arbetsförmågan, något som ser väldigt olika ut mellan individerna.

I dag präglas svensk arbetsmarknad av en syn på människan som antingen heltidsarbetande eller inget alls. Antingen tillhör du superarbetskraften eller så förpassas du till sjukförsäkringen. Det finns praktiskt taget ingen flexibilitet för alla som ligger däremellan.

Ett belysande exempel på detta är en erfaren advokat som plötsligt drabbas av den neurologiska sjukdomen MS. Det varierar väldigt mellan olika dagar för hur mycket som hon kan arbeta. Arbetsgivaren hamnar i en situation som är svår såväl personligt som hur de ska hantera den ekonomiska risken med att fortsätta ha henne anställd.

Därför föreslår vi på onsdag tillsammans på ett seminarium i Riksdagen en helt ny lösning på hur vi kan behålla människor på arbetsmarknaden, inspirerad av vårt grannland Danmark. Där jobbar i dag 50 000 personer i så kallade Fleksjob, eller flexjobb på svenska. Grundtanken är att den som är anställd kan gå hem när hälsan sviktar – med bibehållen lön. För att inte arbetsgivaren ska drabbas ekonomiskt betalar staten lönen när du är hemma Arbetsgivaren betalar lön när han/hon är på jobbet.

Anpassad anställningsform

Tanken är att den som har ett jobb och blivit kroniskt sjuk ska kunna jobba kvar på sitt jobb. Eller att en individ med en nedsatt arbetsförmåga kan få en anställning där lönen subventioneras. Flexjobben är alltså en anpassad anställningsform där individens förutsättningar att jobba så mycket den kan tas tillvara. Anpassningen kan bestå i lite mindre krävande arbetsuppgifter, fler pauser eller kanske kortare dagar. Individen får en avtalsenlig lön som motsvarar heltid och utbetalas via arbetsgivaren. Flexjobbaren jobbar till sin fulla förmåga och får fullt betalt.

I Danmark har den här reformen varit en stor framgång och ger idag danskar med funktionsnedsättning ett riktigt jobb. Personer som tidigare satt hemma drömde om arbetskamrater och få dra sitt strå till stacken.

Om vi inför motsvarade system i Sverige skulle det kunna sysselsätta upp mot 100 000 personer. I Danmark är facken, arbetsgivarna och staten nöjda med systemet. Förslaget bryter också av mot den vanliga retoriken från handikapprörelsen som agerar som kravmaskin och istället blir en leverantör av löften. Ett löfte som säger: vi vill arbeta 100 % av vår förmåga – det är vår plikt.

Främjar hälsa och välbefinnande

Ekonomisk och social trygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag eller byta jobb. Men också trygga system för att arbetsgivare ska våga anställa.

Arbetsförmedlingen har i dag en kampanj som heter Se kraften som ska få arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning. Flexjobben är just ett system som gör det möjligt. I dag läggs allt ansvar på individen att hitta jobb istället för att göra regelverken mer flexibla så att arbetsgivare blir mer intresserade och kan se den kompetens som finns.

Dagens system skapar inlåsningseffekter. Lönebidrag och trygghetsanställningar räcker inte för att ta till vara på den kompetens som finns.

En Flexjobbsreform är ingen mirakelkur, sådana finns inte på detta område, men det är ett steg mot att sätta fler med nedsatt arbetsförmåga i arbete. Ett svenskt system med Flexjobb skulle ge en anställningsform som innebär närvaro efter den enskildes förmåga. Det vinner alla på.

Kathleen Bengtsson Hayward,

ordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR

Gunvor G Ericson,

gruppledare Miljöpartiet de Gröna i riksdagen

Mest läst