Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Flera hundra svenskar dör av stress på jobbet

    Även i Sverige dör människor av stress på arbetet. Forskning visar att det rör sig om flera hundra personer varje år.

    Läs även GP-reportaget: Därför jobbar många japaner ihjäl sig

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Ohälsan på grund av organisatorisk och social arbetsmiljö har ökat de senaste fem åren. Trendbrottet kom i slutet av 80-talet. Industrisektorn rationaliserades och allt fler gick in i tjänstesektorn, och började arbeta med människor i stället för maskiner.

    - Ergonomiska problem ersattes av psykisk ohälsa. Till det kommer hårdare ekonomiskt klimat och ökad otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ulrich Stoetzer psykolog, doktor och handläggare på Arbetsmiljöverket.

    Självmord som kan kopplas till för mycket arbete är enligt Ulrich Stoetzer sällsynt i Sverige.

    - Med tanke på hur svårt det är att bevisa samband finns det helt säkert ett mörkertal, men det är väldigt, väldigt ovanlig.

    När det gäller dödsfall på grund av hjärtinfarkt och stroke är sambandet tydligare kartlagt.

    Töres Theorell, professor på Karolinska institutet och ordförande i kommittén bakom den nyligen släppta rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom, säger att fler än 250 dödsfall varje år kan härledas till stress på arbetet.

    - Helt säkert drabbas över tusen, kanske tusentals, människor varje år av hjärt- och kärlsjukdomar där arbetsförhållandena har bidragit till deras tillstånd. Sedan vet vi att runt en fjärdedel av dem som drabbas dör någorlunda i anslutning till händelsen.

    Trots att sambandet finns på ett statistiskt plan har inget fall hittills nått till domstolarna.

    - Nej, jag kan inte dra mig till minnes att vi i modern tid med den arbetsrätt vi nu har haft några fall där en arbetsgivare dömts för en anställd ska ha arbetat ihjäl sig, säger Jonas Lindblad advokat och expert på arbetsrätt på advokatbyrån Vinge.

    Han tror att det beror på att vi är förskonade från de extrema förhållanden som kan råda i Japan, men också på att det är oerhört svårt att visa på orsakssamband när det gäller arbetsmiljöfrågor av psykosocial natur.

    - Det är enklare om någon har dött för att det saknas ett skyddsräcke. Men hur ser orsakssambandet ut om någon under en längre tid arbetar ihjäl sig? Då krävs den typen av tydlig rovdrift på anställda som skett i de japanska fallen.

    Det nyliga fallet i Krokom, i Jämtland, där arbetsgivarens - kommunens - ansvar utreddes i relation till en anställds självmord tycker inte Jonas Lindblad håller som parallell.

    - Det handlade inte om att någon systematiskt slitits ut eller fått för höga krav ställda på sig utan snarare om en bristande hantering av samarbetsproblematik.

    Men även om arbetsförhållandena i Sverige ännu är långt ifrån dem i Japan tycker Ulrich Stoetzer, psykolog på arbetsmiljöverket, att situationen i Sverige är allvarlig nog.

    - Tillstånd som utmattningsdepression har långtgående effekter och kan ge permanenta skador på hjärnan.

    Han säger att det finns stor anledning att agera och arbetsmiljöverket presenterade i slutet av september en ny föreskrift. Där finns regler om bland annat arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling.

    Ulrich Stoetzer tycker i stort att samarbete mellan alla parter för att minska ohälsan fungerar bra i Sverige – i den vita sektorn.

    - Men det finns en grå sektor, med en helt annan verklighet, som vi måste bevaka. Reglerna finns av en orsak, för att människor ska hålla ett helt arbetsliv.

    Fakta: Nya föreskrifter

    Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.

    Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.

    Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.