Spådomar om partiernas nära förestående död, som bland annat var i svang runt millennieskiftet, verkar ha varit väl drastiska. Då såg utvecklingen, för de som ser medlemsantal i politiska partier som ett mått på demokrati, dyster ut efter en kraftiga medlemstapp sedan 1960-talet. Men sedan blev det lite mer stabilt. Partiernas egna siffror säger att alla partier fick fler medlemmar förra året, utom Folkpartiet och Moderaterna, jämfört med 2013.
Han tror att det faktum att 2014 innebar två valrörelser kan ha spelat in eftersom politiken uppmärksammas mer då och alternativ ställs mot varandra. Men det är inte säkert att det är den enda förklaringen. Han noterar att SVT:s och SR:s Valpejl visade att villigheten att ta politiska uppdrag inte tycks ha minskat, ett annat mått på intresse för politiska partier.
Ann-Kristin Kölln vid Göteborgs universitet har forskat om medlemsutveckling i partier i Västeuropa från 1960-talet och fram till 2010. Om det är så att de svenska partierna ökar går det lite mot utvecklingen. Hon har i sin forskning inte kunnat se att medlemsantalen ökar automatiskt i och med valår.
Fi är det parti som ökat allra mest under 2014, både räknat som andel och i antal medlemmar. Fi har växt från knappt 1 800 medlemmar till 22 245 och är nu landets fjärde största parti räknat i antal medlemmar.
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ökade också starkt sina medlemstal förra året. Det handlar om ökningar på knappt 35 procent för V och SD och 47 för MP. Störst, utan jämförelse, är Socialdemokraterna som tog sig upp över 100 000 medlemmar igen.
SD:s tillträdande partisekreterare Richard Jomshof har sett medlemsantalet öka med över 10 000 på fyra år och SD gick förra året om Folkpartiet, till 15 871. För SD är det avgörande på vägen mot att bli ett accepterat parti, enligt Jomshof.