Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Flödande ljus i jordhusens Mekka

I Steninge finns flest jordhus i Sverige, fem äldre och tre nybyggda. Att det byggts nya jordhus i Steninge beror på att det finns en lokal tradition med gamla anor.

Solen flödar in genom de öppna dubbeldörrarna till uteplatsen och utsikten är milsvid över åkrar och ängar. Det är en behaglig atmosfär i Tina Sommer Mäkinens och Göran Mäkinens jordhus i Lidarbacken i Steninge kyrkby. För en tillfällig besökare är det svårt att avgöra om atmosfären beror på familjen som bor här eller på den ovanliga byggmetoden med tjocka jordväggar.

- Utsikten var ett av de stora skälen till att vi tog den här tomten. Vi förälskade oss i läget, utsikten, höjden och den stora tomten. Nu tycker vi om huset, säger Tina Sommer.

De köpte tomten i mars-april 2007 när sonen Oliver, nu fem år, var nästan nyfödd. Med tomten köpte de samtidigt ett helt idépaket för husen måste se ut på ett visst sätt.

- Det är ett helt koncept, väldigt hårt styrt, in i minsta detalj. Utseende, material, färg. Men alla husen är lite olika och vi tycker det är jättefint, säger Tina.

Och de köpte inte grisen i säcken.

- När vi skulle köpa tomten var det första jordhuset byggt och när vi kom in där tyckte vi det var jättefint, säger Göran.

- Det var en upplevelse, vackert, enkelt, stilrent, det föll oss i smaken, säger Tina.

Men Tina och Göran kunde bestämma mycket själva.

- Vi har ritat om planlösningen och satt fönstren som vi ville ha dem, säger Göran.

Ett sådant här jordhusbygge går inte snabbt, det tog 18 månader från det de köpte tomten tills de flyttade in.

- Det var jätteroligt att följa bygget, vi åkte hit varje dag, säger Tina.

Jordhusets väggar är gjorda av en blandning av lera, sand och smågrus och vatten. Byggarna satte upp en gjutform av metallreglar och plyfa för väggarna och fyllde på två decimeter lerblandning åt gången och plattade till det noga med en tryckluftsdriven stamp.

Ovanför fönstren ligger lecabalkar och i gavelspetsarna är det också lecablock.

Huset, med oinredd övervåning, var klart i december 2008 och Tina Göran och Oliver flyttade in vid lucia 2008.

Göran har med hjälp av en släkting som är snickare byggt garage, kök och det mesta av inredningen.

- Vi har gjort allt inomhus själva, utom tak och väggar i nedervåningen som ingick i entreprenaden. El och vvs har vi lejt bort. I övervåningen har vi ritat och byggt allt själva, säger han.

Djupa fönsternischer är det enda som skvallrar om att detta inte är en vanlig villa. De tjocka väggarna anses åstadkomma ett jämnt inomhusklimat.

- På hösten ska de här husen hålla värmen lite längre och på sommaren ska de hålla sig lite svalare. Men vi upplever inte så stor skillnad mot ett vanligt hus, säger Göran.

Uppvärmningen kommer från värmepump med ytjordslinga och vattenburen golvvärme på nedervåningen och radiatorer uppe. En braskamin ger tillskott.

Huset är på 160 kvm om man räknar all golvyta.

Planlösningen på bottenvåningen är öppen med kök och allrum i ett, sovrummet ligger avskilt. Hjärtväggen saknas i allrummet, istället ligger det en järnbalk i taket, som stöttas av en stående järnbalk i ytterväggen.

Inredningen är minimalistiskt.

- Vi har inga gardiner, väggar och fönster lyfter sig själva. Och vi har sparsamt med möbler för att skapa luftighet, säger Tina.

Till övervåningen leder en elegant svängd trappa som Göran, imponerande nog, har konstruerat och byggt själv.

- Allt går att läsa sig till på nätet. Och jag har tagit mått på olika trappor, säger han blygsamt.

Övervåningen ger ett helt annat intryck än nedervåningen. Nere är det öppet och ljust, uppe är det små rum med lutande snedtak, det finns ingen insyn och det är intimt, mysigt och inbonat.

Oliver och Tuva, 1,5 år, har varsitt rum på gavlarna. Tina har ett hemmakontor med fönster ut mot tv-rummet ovanför trappan.

- Nedervåningen badar i ljus, vi försöker sprida det uppe också, därför är det fönster i dörrarna. Och det var ett pussel att få ett fönster i varje rum genom placeringen av takkuporna, säger Göran.

I ett jordhus blir väggarna allt hårdare ju äldre de blir. Här är de är putsade med lerputs på insidan och kalkbruk på utsidan.

Det enda problemet med huset har varit att putsen på fasaden släppte och Tina och Göran tvingades slamma om fasaden i somras. De putsade om med en mer hållbar typ av kalkputs och ett underlag av putsnät för putsen att fästa i.

När de gjorde om fasaden gjorde de den medvetet ojämn för att få mer liv i den.

- Vi är jättenöjda, strukturen påminner nu om en gammal kyrka, säger Tina.

Både Tina och Göran säger att de trivs jättebra.

- Det är ett trivsamt hus och vi tycker mycket om läget. Det har atmosfär, charmen av ett gammalt hus i modern tappning. Man kan tror att det stått här länge, säger Tina.

Idégivare till jordhusbyggena är Flemming Norrgren, han är professor på Chalmers och bor på Carlslunds gård från vars marker tomterna till jordhusen är avstyckade. Att det just blev jordhus beror på att det finns en tradition av jordhus i Steninge.

- Farfar byggde jordhus här och pappa och min farbror byggde jordhus, säger Flemming.

Hans farfar byggde ett på 20-talet och på 40-talet byggde hans far och farbror varsin villa och två flerfamiljshus för sina anställda, bröderna drev handelsträdgård på Carlslunds gård.

- Kommunen var varsam med landskapets utseende här och jag hade nog inte fått tillstånd att bygga om det inte varit för kombinationen av ekologi och estetik.

Flemming säger att jordhusen är som ett gammalt hus med tunga väggar och naturliga material, fast allt är nytt. De 50 cm tjocka väggarna har en trögare vandring av värme och fukt än i ett vanligt hus.

En anledning att han genomförde det här projektet är också att han vill värna om den vackra landsbygden.

- Jag tycker många bygger så fula hus. Jag vill visa att det går att bygga ekologiskt och vackert utan att det kostar mer än ett fabrikstillverkat hus.

Estetiskt är de nya jordhusen tidlösa.

- Vi ville knyta an till den lokala byggnadstraditionen med de halländska smalhusen, den så kallade hallandslängan. Vi ville inte göra pastischer på gamla hus utan nutida hus färgade av traditionen.

De nya husen ritades av arkitekten Hans Rendahl, systerson till Hakon Ahlberg som ritade jordhusen åt Flemmings far och farbror.

Men Flemming säger att de tre jordhusen i Steninge är de sista jordhusen i Sverige tills man löst problemet med att klara de energiberäkningsnormer som nu finns. De nya energikoefficienterna i Boverkets

Byggregler tillåter inte fler.

- Men jordhusen har inga problem med uppvärmningen. Problemet är byggmaterialindustrin och politiker låst sig till ett sätt att styra energiförbrukning. Jordväggar är ett otroligt bra material, säger han.

Men han berättar att det kommit en ny sorts lertegel från Österrike med hålrum som isolerar bättre och som kan ersätta jordhusens massiva väggar vid framtida byggen, med i stort samma egenskaper som jordhusen.

- Lerteglet kommer att användas i nästa hus i Lidarbacken, säger Flemming Norrgren.

Mest läst