Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Elisabeth Alvenby

Fixa en egen julbock

Bostad Före tomten var det bocken som delade ut julklapparna. Gun Sjösteen är en av få som fixar sin egen julbock!

Gun köper specialodlad halm från Tjörn, som kallas kungs- eller svedjeråg för drygt 50 kronor kilot. Halmen är specialodlad utan stråförkortningsmedel, för då blir den bara några dm hög. Halmslöjdare vill ha så långa strån som möjligt. Halmen måste ligga i blöt ett par timmar innan den går att arbeta med.

Bocken växer fram från baken. Gun grabbar tag i ett rejält fång och binder mattvarp runt, med ett dubbelt halvslag runt egen part. Den knuten glider inte och är lättast att göra med en hand.

- Jag börjar med rumpan och binder ett varv. En del klipper av stjärten, men jag drar runt så stråna så de hamnar på mage och hals, förklarar Gun.

Hon tar undan cirka 20 strån och flätar dem hårt till en uppstående svans. Bind längst ner. Gun lägger bocken på sidan och är noga med att svansen hamnar mitt på bockens rygg.

Hon tar 1/3-del av stråna. Viker dem rakt ner, vinkelrätt mot kroppen till ett bakben, formar benet och knyter nertill.

- Det går aldrig att få två likadana bockar. Man måste trycka ihop extra hårt här på benen. Halmen krymper alltid när den torkar, säger Gun och trycker bocken mot köksbordet.

Hon gör på samma sätt med andra bakbenet. När de är klara och knutna jämnar hon till dem med sax eller vass kniv.

- Folk köper inte halmsaker längre. Förr gick de som smör i solsken. Jag brukar ta runt 200 kronor för en mellanstor bock. Jag vet inte varför de inte säljer. Folk vill ha vitt och en massa silvrigt glitter, tror jag.

Kroppen ska vara kortare än man kan tro. Bara som halva benen, annars liknar det mer en tax, enligt Gun. Hon viker ner halm till frambenen på samma sätt som bakbenen med mattvarp på ändarna.

- Det är viktigt att halsen blir jämn på sidorna. Jag viker halmen upp till 90 grader som hals. Halmen är ganska tålig i vått tillstånd. När den är torr går den sönder hur lätt som helst. Oj, nu är han visst lite rufsig i håret!

Ett rejält knippe, cirka 1/5-del från halsen avdelas till att bli horn. Nytt snöre i ändarna behövs.

- Jag viker upp halm till huvudet. Jag gör det lite successivt så det ser rent ut. Ibland blir bockarna lite tjuriga, men det är väl deras personlighet som kommer fram. Jag får nog frisera honom lite.

Gun trycker ihop halmen till ansiktet hårt, knyter snören och skär av halmen lite snett nedåt. Samtidigt jämnar hon till de fyra fötterna eller vad de nu kan kallas. Därefter hänger hon hela bocken i magen i knoppen mot en garderobsdörr.

Innan hon börjar att fläta de två hornen stoppar Gun in blompinnar av tunn metall i flätorna. Hon använder blompinnar för att de inte rostar.

- Jag flätar underifrån för att då blir flätorna snyggare framifrån. Sen avslutar jag med snöre på hornen, säger Gun och ser till att de blir krumma i formen.

Nu börjar det likna bock, fast utan skägg.

Till skägg gäller torr halm med ax kvar. Gun knyter hårt runt ett knippe, klipper i n t e av snöret och lägger trälim på det klippta skägget. Gun trär en grov nål med mattvarp, letar fram ett hål i halsen, drar snöret ut genom bakhuvudet och syr fast skägget i hornen, rätt genom huvudet.

Nu är det klar för julens röda färg av bomullsband. Gun gör enkla halvslag över alla knutna snören och viker in bandändarna mellan strån med en spetsig sax. Magen får ett extra varv av röda band. På horn och svans spretar banden lite medan bockens hals får en rosett.

Klart!

Gör en julbock 
- steg för steg

Bocken sägs vara en symbol från asatiden, då åskguden Tors vagn drogs av två bockar. Bocken plockades sedan in i husen och ställdes under borden, där den fick smaka på julmaten. Fram till 1800-talets början klädde någon ut sig till bock och delade ut julklappar. Först hundra år senare tog tomten över denna roll. I dag är bocken mest en prydnad bland annat julpynt.

Mest läst