Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Filantropi i nytt samhällskontrakt

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Filantropi. Ordet kommer från grekiskans philanthropi'a och betyder människokärlek. I Nationalencyklopedin definieras begreppet som "osjälvisk hjälp till människor som är i nöd eller att hjälpa sämre lottade". I tider när människor flyr från krig aktualiseras frågan om vad var och en kan göra för att hjälpa en människa i nöd. En del vill skänka pengar, andra sin tid och sitt engagemang. Poängen är inte hur det görs, utan att det görs.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Mot denna bakgrund är det ytterst beklagligt att regeringen avser att slopa skatteavdraget för gåvor till välgörenhet från och med 1 januari nästa år. För statskassan handlar det om relativt små summor, 250 miljoner, men för de ideella verksamheterna som drabbas är 250 miljoner mycket pengar. "Vi har räknat ut att våra medlemmar förlorar lika mycket som regeringen tjänar på detta, 250 miljoner kronor per år.", Säger branschorganisationen Friis generealsekreterare Maria Ros Jernberg (SvD 2/9). Att just Socialdemokraterna går i bräschen för att försvåra för alla människor att efter ekonomisk förmåga hjälpa andra är beklämmande.

I dag kan en privatperson få upp till 1 500 kronor i skattereduktion för gåvor till ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av gåvobeloppet, vilket motsvarar gåvor på totalt 6 000 kronor per år. Om gåvorna understiger 2 000 kronor per år eller 200 kronor per tillfälle utgår ingen skattereduktion.

Det finns all anledning att vara kritisk till hur systemet varit utformat, särskilt eftersom reduktionen bara gällt för vissa ideella organisationer och belopp på viss nivå. Men i stället för att slopa avdragsrätten borde regeringen utöka kretsen av ideella aktörer och ta bort golvet och taket så att alla, oavsett inkomst, kan bidra. Det borde också göras möjligt för näringslivet att göra avdrag för sina gåvor. Sverige är i dag det enda landet i Europa där avdragsrätt för företag saknas, när avdragsrätten för privatpersoner infördes av den borgerliga regeringen år 2012 var vi sist ut på den fronten också.

I grunden är det här inte enkom en fråga om pengar, utan om synen på civilsamhällets och enskilda individers möjlighet att ta ett aktivt samhällsansvar. I ett land som USA är filantropi inte en fritidssysselsättning enbart för de mest bemedlade. Tvärtom är det en del av samhällssystemet och en viktig och meningsgivande del i många människors vardag. Amerikanska företag ger årligen stora summor pengar till välgörenhet. För såväl företag som privatpersoner är gåvorna avdragsgilla i deklarationen.

I USA fanns i maj omkring 1 521 052 välgörenhetsorganisationer enligt National Philanthropic Trust. Ett amerikanskt hushåll skänker i genomsnitt 2 974 dollar per år. Totalt ges dryga 350 miljarder dollar av privatpersoner i fjol i USA, en ökning med 7,1 procent från året dessförinnan. 98,4 procent av de förmögna hushållen donerar till välgörenhet. Vid sidan av detta lägger 64,5 miljoner vuxna amerikaner 7,9 miljarder timmar på volontärarbete uppskattat till ett värde av 175 miljarder dollar.

I Sverige skänktes år 2013 16,9 miljarder kronor till organisationer med 90-konton, en ökning med 1,3 miljarder kronor mot föregående år. 5,8 miljarder utgjordes av gåvor från privatpersoner, en halv miljard mer än under år 2012.

Trots att vi donerar förhållandevis lite till välgörenhet, ur ett internationellt perspektiv, fanns det en gång i tiden en annan syn på filantropi också i Sverige. "Sällskapet för uppmuntrande av om och sedlig modersvård" bildades av en grupp borgerliga kvinnor i Göteborg år 1849 i syfte att ge fattiga mödrar ekonomiskt stöd. Det var i samma veva som tiggeriet och givande av allmosor förbjöds vilket fick människor att sätta upp soppkök till fattiga. Arbetarrörelsen var mycket kritisk till den frivilliga solidariteten som man menade ledde till orättvisa. Kring början av förra sekelskiftet började staten ta ett större ansvar vilket minskade utrymmet för privata initiativ.

Ett stabilt samhälle hänger samman. Där har såväl näringslivet som civilsamhället och den enskilda individen en tydlig roll att spela, visavi det offentliga. Sociala problem kan lösas på andra sätt än med skattefinansierad välfärd. Det finns ingen intressekonflikt, tvärtom finns skäl att anta att framtidens utmaningar kräver både offentliga och ideella insatser som samverkar i ett nytt samhällskontrakt. Därför borde regeringen utveckla, inte avveckla avdragsrätten för gåvor.

Mest läst