Fick jobb som läkare i Sverige på rekordtid

ANNONS
|

I konferensrummet på kirurgkliniken serverar Jawad Mirzad, 45, kaffe ur en pappersmugg.

Här, på sjukhuset i Varberg, arbetar han sedan mer än ett år, trots att det bara var två år sedan han anlände till sitt nya land.

– Det är alltid du själv som spelar den största rollen för din framtid. Du måste använda alla möjligheter som finns i Sverige. Det är svårt, men det går, säger han.

Det var en iskall, snötäckt decemberdag 2013 när Jawad kom till Göteborg tillsammans med sin hustru och tre av barnen. Hans äldsta två barn fanns redan här, och som anhöriga hade resten av familjen fått uppehållstillstånd redan i Afghanistan.

ANNONS

– Jag bor i ett tryggt land nu. Barnen är jätteglada, säger han.

I 16 år har han varit kirurg, till stora delar i krigstid. Jawad minns dagar när han opererade skadade medan talibanernas bomber föll. Utan ordentlig utrustning, utan fungerande ambulans.

En dag hämtade han själv sårade människor med sin mc, och tog dem med sig direkt till operation.

– Det var oerhört svårt att arbeta i en sådan miljö, säger han.

De senaste åren har situationen i Afghanistan stabiliserats något, men han ser inget tryggt liv, ingen tillvaro att bygga vidare på i landet. Det har han i stället funnit här.

Jawad pratar om sin vision, målet som hela tiden varit så tydligt för honom: att få jobba som läkare i Sverige, att komma in i samhället och försörja sig själv.

– Om du väntar för länge med att arbeta, då tappar du kunskap och erfarenheter. Jag sa direkt när vi kom, till socialen och andra ansvariga, att jag ville jobba som läkare inom ett år. De skrattade och sa: det är inte så lätt, säger han.

Men Jawad kämpade dag och natt för att lära sig språket. Han pratade med alla han kunde, lyssnade ständigt på P1 och pluggade hårt. Inom fem månader hade han klarat SFI:s grundkurs, och kunde gå vidare till att läsa vårdsvenska på Folkuniversitetet.

ANNONS

Hösten 2014, efter tio månader i Sverige, kom han till sjukhuset i Varberg. Först gick han bredvid de andra läkarna. Lyssnade, försökte lära sig systemet. Sedan följde en tids provtjänstgörning.

– Det var svårt i början, med journalsystem och alla medicinska ord. Men det är viktigt att våga fråga kollegorna, det är ju de som kan hjälpa dig. Det fungerar jättebra här, och alla är väldigt duktiga, säger han.

I höstas, efter mindre än två år i Sverige, fick Jawad sin svenska läkarlegitimation. Nu är han ST-läkare, med siktet inställt på att bli specialist.

– Som läkare jobbar du för människor, oavsett vilket land du kommer ifrån. Så jag ska göra mitt bästa, lära mig av all kunskap jag får här, säger han.

Kontrasten är stor mellan den resurssvaga krigskirurgi som han bitvis har ägnat sig åt, och Sveriges trygga vård med planerade operationer och tillgång till allt. Han tänker på det ibland, när han hör människor klaga på vården.

– Vi ska ha en jättehög vårdnivå i Sverige, kraven ska vara höga. Men ibland kan det vara bra att tänka till, och jämföra med hur det är i andra länder. Här finns ett system där alla kan få hjälp och vård, det finns så enorma möjligheter, säger han.

ANNONS

Vändningen i livet är omtumlande. Jawad pratar om alla stöttande människor, om demokratin och yttrandefriheten i Sverige.

– Jag kommer från ett samhälle som har varit jätteoroligt länge. Till Sverige, där barnen går i en bra skola, där det inte finns krig eller hot, där man kan säga vad man tycker. Det är en omvandling jag inte hade förväntat mig, säger han.

Bor: I ett hyrt hus i Kungsbacka.

Familj: Hustru och fem barn mellan 8 och 19 år.

Bakgrund: Har jobbat som kirurg både i hemlandet Afghanistan och i grannländerna. De senaste åren bodde familjen i huvudstaden Kabul.

Fritidsintressen: Läsa, simma, spela fotboll med barnen.

Senaste lästa böcker: ”Ro utan åror”, ALS-drabbade journalisten Ulla-Carin Lindquists biografi. Khaled Hosseinis böcker ”Flyga drake” och ”Tusen strålande solar”.

Jawal Mirzad om...

... sin dröm:

– Att vi en dag har en stabil regering i mitt land. Utan korruption, krig och hat, så att människor kan leva på ett bra sätt. Kanske kan jag då använda den kunskap jag har fått, även för folk i mitt land.

... livet nu och då:

– Det är ojämförbart. Eftersom jag är läkare hade vi det bättre än många, men Afghanistan är ett land utan möjligheter, med låg levnadsstandard. Det är svårt att se alla som drabbas varje dag, av mord, självmord, fattigdom.

ANNONS