Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Anders Ygeman

”Oftast är den här typen av händelser någon form av manifestationer”, säger inrikesminister Anders Ygeman (S). Bild: Henrik Montgomery

Fem saker vi vet om it-attacken

Sverige Polisen vet inte vem som ligger bakom, men ryska nätaktivister har legat bakom liknande attacker tidigare.

1. Så gick attacken till

Genom att infektera datorer med virus kan personerna bakom cyberattacker kontrollera dem.

Datorerna är vad polisen kallar ”zombiemaskiner” eller botnät. Vid en attack beordras datorerna besöka sajter i så stor omfattning att belastningen på dess servrar blir så stor att sidorna inte går att besöka.

Attacker av det här slaget kallas ddos-angrepp (distributed denial-of-service).

2. De drabbades

Flera stora svenska nyhetssajter utsattes under lördagen för attacken. Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad var under kvällen mer eller mindre oåtkomliga.

Enligt uppgifter till GP ska även flera TV-kanaler, sporttjänster och sajter för musikströmning ha drabbats av attacken. Även färjebolaget Destination Gotland ska, enligt TT, ha påverkats av attackerna.

3. Därför attackerades svenska medier

Polisen vet i nuläget inte motivet bakom attacken. Men ett anonymt Twitterkonto förannonserade attacken genom att skriva ”Det här händer när du sprider falsk propaganda”.

4. Polisens spår

De så kallade ”zombiemaskinerna” som användes för attackerna har lokaliserats i Ryssland och länder ”österut” enligt Anders Ahlqvist som arbetar IT-brottsexpert på nationellt It-brottscentrum – en del av polisens nationella operativa avdelning (NOA).

Twitterkontot är ett annat av polisens viktigaste spår i jakten på personen eller gruppen bakom överbelastningsattacken mot mediehusens servrar. Enligt Anders Ahlqvist, som TT har pratat med, pekar även Twitterkontot österut.

5. De skyldiga

Polisen vet inte nuläget inte vem som ligger bakom attackerna. Ingen person, organisation eller nation har än så länge tagit på sig attacken.

Roland Heickerö, adjungerad professor i informationssäkerhet vid KTH i Stockholm, förklarar att ryska nätaktivister har legat bakom liknande attacker tidigare, till exempel mot Estland 2007 i samband med statybråket, och under kriget mellan Georgien och Ryssland 2008.

– Man får gå tillbaka till vem som har intresse av det, och varför attackerna kommer just nu. Då får man titta på det storpolitiska maktspelet som pågår för tillfället, säger Heickerö till TT.

Se mer från - Attacken mot mediehusen
Mest läst