Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Malek, Abdel-Baset, Leonel och Fabic på förskolan Slottet i Hammarkullen får fiolundervisning flera gånger i veckan.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Femåring som utmanar kulturskolan

I Venezuela är den en 40-årig framgångssaga, i Sverige på stark frammarsch. Musikskolan El Sistema kan fem år efter starten räkna in 17 kommuner i landet, men jubileumsåret kantas också av synliggjorda konflikter och en diskussion om svensk kulturskolas framtid.

”Let´s make a project together!”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sedan starten i Hammarkullen 2010 har musikverksamheten med förlaga från Venezuela fått spridning till alla Göteborgs kulturskolor och från Umeå i norr till Malmö i söder. Drygt 6 000 barn deltar i musikskolan El Sistema som sysselsätter 190 lärare på motsvarande 45 heltidstjänster i Sverige.

Det är nu sex år sedan Göteborgssymfonikerna och Gustavo Dudamel gav konserter i Hammarkullen för första gången, och myntade de nu bevingade orden.

Utvecklingstakten saknar nog motstycke. Efter fem verksamhetsår kan El Sistema i dag räkna in 17 kommuner i landet och samarbete med lika många scenkonstinstitutioner. Men verksamhetens motstridiga ideal har också väckt en diskussion om svensk kulturskolas framtid, som nu ska utredas.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tycker själv att det är konstigt att den inte gjorts tidigare – utredningen om svensk kulturskola som nästa höst ska ge svar för framtiden. När hon tillsatte den i våras konstaterade hon:

”Det är uppseendeväckande att det hittills inte funnits en nationell strategi för en verksamhet som varje år möter 400 000 barn och unga. I nationellt perspektiv finns ingen fördjupad kunskap och analys av den kommunala kultur- och musikskolan i landet.”

Alice Bah Kuhnke säger sig hålla kommunernas självstyre högt, men ser också att det bidragit till att kulturskolorna i landet ser olika ut. Nu vill hon se tydliga nationella riktlinjer i utredningen som leds av professor Monica Lindgren vid Göteborgs universitet, som sedan tidigare tillsammans med kollegan Åsa Bergman forskar om just El Sistema.

Den passionsdrivna musikaliska och sociala verksamheten som under sin uppbyggnad i Sverige finansierats av tillfälliga kommunala stimulanspengar, projektpengar från Svenska Postkodlotteriet, fonderade medel med mera, har etablerats, och, vad det förefaller, kommit för att stanna.

Med sitt ursprung i Venezuela (reportage i GP 15/3), där den startades av ekonomen och dirigenten José Antonio Abreu i syfte att ge fattiga barn ett alternativ till gatans våld och kriminalitet, har den fått fäste i ett Sverige där på motsvarande sätt bekämpning av segregation, är en drivkraft.

I Malmö till exempel, ses inte El Sistema som ett projekt. Där betraktar man från politiskt håll verksamheten som ett tydligt redskap för att förändra, och har från start rymt El Sistema i kulturskolans budget, som utökats under de två år som undervisningsmodellen funnits.

Gruppen om sex ursprungliga musikpedagoger knutna till först en, sedan två grundskolor är från och med i höst utökad till tio kollegor som verkar på tre skolor.

– Det är aldrig lätt att få pengar till barnkultur, men vi är väldigt glada för vad vi lyckats få igenom, säger kulturskolechefen Jalle Lorensson som berättar att han mycket skeptiskt åkte till Göteborg på studiebesök när han som nytillträdd skulle söka nya metoder för att utveckla kulturskolan.

El Sistema i Malmö har jämfört med Göteborg börjat i liten skala, men har från start finansierats inom ramen för kommunala kulturskolans ordinarie budget, vilket innebär att man kunnat satsa långsiktigt och hållbart. Flöjt, fiol, cello, rytmik är det som ryms i nuläget. Undervisningen har placerats på två grundskolor i området Väster, där medelinkomsten är näst lägst i Malmö och de medverkande familjerna betalar en terminsavgift på 300 kronor, låneinstrument ingår i avgiften.

– Det fanns de som tyckte att det skulle vara gratis, men det visste vi att det inte skulle fungera. Det är jätteviktigt att markera att det inte handlar om välgörenhet. Vi behöver de här barnen och deras familjer i Malmö, säger Jalle Lorensson.

När fiolläraren Per Lundström på Södertälje kulturskola hörde talas om El Sistemas verksamhet i Sverige tänkte han direkt att det här skulle vara något för hans kommun. Han kontaktade kommunledningen, det gjordes studiebesök till Göteborg och resultatet blev ett samarbete mellan Kungliga Filharmonikerna, kultur-och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen i Södertälje. Sedan 2012 finns musikundervisningen i skolorna Västergård och Hovsjö där de anställda pedagogerna utgör en blandning mellan aktiva musiker och kulturskollärare.

Kostnaden för verksamheten delas mellan förvaltningarna och i dag finns många i nätet runt El Sistema i Södertälje, utöver kulturskolan och utbildningsförvaltningen även socialförvaltningen, Bostadsbolaget, fritidsgårdar och lokala företag. El Sistema har blivit en aktör i det lokala samhället.

Rebecka Törnkvist, som också är kompositör och sångerska (då som Törnqvist), är en av två administratörer av undervisningen. Detta är hennes halvtidsjobb vid sidan om sin egen sångkarriär. Den lärarmix man skapat i Södertälje garanterar både kvalitativ pedagogik och musikalitet, tror hon.

– Kulturskolans arv förvaltas och den aktiva musikerns frihet inspirerar.

Personalen har starkt mandat att pröva nya sätt att arbeta. El Sistema Södertälje behöver inte snegla på någon, men hämtar intryck där de själva finner det naturligt.

– El Sistema får inte bli franchaise, det är superviktigt, säger Rebecka Törnkvist och påpekar att de i Södertälje har varit tydliga från starten med att det är en musikverksamhet de ägnar sig åt, inte i första hand ett socialt projekt.

– Dels för att tydligt markera våra begränsningar, dels för att det i vissa stadsdelar i den här kommunen finns lång erfarenhet av kortlivade sociala projekt. Det här är en musikskola och vi är musiklärare. Det vi kan är att syssla med musik.

I Södertälje finns en långsiktig plan med El Sistema, om än bara muntliga löften om fortsatt finansiering. Samarbetsavtalet med Stockholms konserthus är dock förlängt med tre år, vilket är symboliskt och strategiskt viktigt. Och redan i höst genomförs en omstrukturering av den befintliga kulturskolan i Södertälje, inspirerad av El Sistema.

Förklaringen till varför El Sistema kunnat etablera sig så snabbt och effektivt i Södertälje summerar Rebecka Törnkvist kort och gott:

– För att det är en bra idé.

I Göteborg då? Hur har det gått här, där grundarnas drivkraft på kort tid resulterade i ett beslut om att alla kulturskolor, i alla stadsdelar, ska erbjuda El Sistemaundervisning, ” ... då El Sistema stimulerar barns inlärningsförmåga och skapar kreativa möten i staden”.

Orkester- och körverksamheten breder ut sig över staden, men det går olika fort för stadsdelarna att komma igång, så än så länge erbjuds inte alla barn i Göteborg samma möjlighet till denna typ av frekvent musikundervisning som El Sistema innebär, med delaktighet för hela familjen.

– Det är en utmaning att å ena sidan värna stadsdelarnas egna specifika behov men ändå hitta en samsyn och enighet i hur man vill arbeta med gemensamma processer i hela staden, med likvärdighet och social inkludering, konstaterar Camilla Sarner, som drog igång verksamheten i Hammarkullen på Gustavo Dudamels initiativ när hon var kulturskolchef i Angered. I dag är hon planeringsledare för El Sistema i Göteborgs Stad och verksamhetschef i Stiftelsen El Sistema som grundandes 2012 och utgör ett nav för El Sistema-satsningarna i Sverige.

– Göteborg är som tio medelstora kommuner. Den dag alla drar åt samma håll blir det en väldig styrka, säger Camilla Sarner.

I Göteborg har också konflikten mellan den befintliga kulturskolan och El Sistema varit tydligast.

Sammy Lindfors är samordnare av El Sistema i Hammarkullen. Han var inte med från starten, utan är en av dem som aktivt sökt sig till verksamheten efter etableringen.

– Jag reagerade när jag började här på en omedelbar konflikt mellan det nya El Sistema och den gamla kulturskolan. Ena sidan säger: ”De har inte förstått hur bra det här är.” Andra sidan säger: ”Ett socialt perspektiv har väl vi alltid haft, det är inget nytt.”

– Jag tror att vi behöver tydliggöra vad El Sistema har för uppdrag, och på vilket sätt vi kan berika annan befintlig verksamhet.

– Jag anser att båda behövs. Alla barn vill inte spela i orkester tre gånger i veckan. El Sistema är en del av kulturskolans verksamhet och jag tycker att det är bra att man nu tillsatt en styrgrupp som ska tydliggöra hur staden ska arbeta med El Sistema, säger Sammy Lindfors.

Sammy Lindfors menar att det kanske inte var fel att beslutet togs att införa El Sistema i alla stadsdelar, men att det nu kan vara läge att utvärdera. Kanske omvärdera?

– Ska det finnas i hela staden – eller där man ser att behoven specifikt finns? Vad är vi till för?

– Det värde jag ser med El Sistema i Hammarkullen i dag är att barnen som är med här får en lokal förankring. De får visa upp vad de kan för dem de har runt sig här hemma, kamrater, syskon, föräldrar, grannar. De växer på plats och känner en trygghet lokalt, när de får visa att de kan någonting. I våras gav vi en konsert på Hammarkullens Folkets hus. Det är minst lika viktigt som att få spela på Konserthuset, Operan eller Svenska Mässan. Det är viktigt att bygga självförtroendet i olika trappsteg.

Ett förbättringsområde enligt Sammy Lindfors är att hitta nya samarbeten mellan stadsdelarna.

– Utbytet mellan stadsdelarna är redan tydligare inom El Sistema, jämfört med den vanliga kulturskolan, men vi bör förtydliga vår röda tråd mellan förskola, skola och kulturskola.

Camilla Sarner beskriver ytterligare en utmaning: Att få acceptans för att El Sistema vill vara flera saker.

– En del tycker att vi går tillbaka till 1960-talet med undervisningen i klassisk musik, andra tycker inte att vi ägnar oss åt riktig musik när vi inte spelar klassiskt, utan annan musik. Det är olika ideal som möts och ibland krockar. Men vi vill värna pluralism och mångfald inom musiken. Vi vill få ihop det kreativa ideal som präglar kommunal kulturskola idag och bildningstraditionen som vi håller på att förlora idag.

Kulturkommunalrådet Mariya Voyvodova (S), ordförande i Göteborgs kulturnämnd, betraktar El Sistema som en permanent satsning i Göteborg och kan tänka sig vidare samarbeten med inte bara fler kulturinstitutioner utan också fria kulturgrupper.

– Det är kultur, fritid, social sammanhållning och integration. Det behövs mer av detta!

Vad säger då kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke om El Sistema?

– Vi har inga konkreta planer nu, men vi intresserar oss för hur vi ska kunna stötta den utvecklingen. Vi har sett och besökt och imponerats av metoden. Men den är inte så beforskad än, det är fortfarande ganska nytt. Samtidigt måste man acceptera att allt inte är mätbart. Man måste också vara väldigt ödmjuk inför ansatsen, säger kulturministern.

Monica Lindgrens utredningsuppdrag består i att kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för elever att delta (avgifter, utbud, köer, socioekonomisk bakgrund, kön etc.) och beskriva vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola.

Utredningen ska också föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala musik- och kulturskolan kan säkras i framtiden. Något som har blottlagts, inte minst i studierna av El Sistemas undervisning, är att dagens utbildade musikpedagoger inte tillräckligt behärskar sitt instrument, eller konsten att leda en orkester, för att undervisa elever i den klassiska musiktraditionen. El Sistema har svårt att rekrytera kompetenta lärare.

Så här skriver kulturdepartementet i utredningsdirektiven:

”Det finns ingen särskild utbildning av lärare för kulturskolans behov. Avsaknaden av en särskild utbildning försvårar lärarrekrytering till kulturskolan, relevant kompetensutveckling och inte minst forskning på området. Det riskerar att leda till lägre kompetens hos lärarna och färre ämnesval för eleverna.”

– Under de senaste decennierna har vi sett hur hela det estetiska området nedmonterats när det gäller verksamhet för barn och unga. Det har resulterat i svårigheter även för kulturskolorna och det här initiativet från regeringen ser jag som en reaktion på det, säger Monica Lindgren.

Fakta: El Sistema

En musikskola och ett socialt projekt startat i Venezuela av dirigenten José Antonio Abreu i syfte att ge fattiga barn ett alterantiv till gatans våld och kriminalitet.

Har fått efterföljare i minst 65 nationer i världen, däribland Sverige som grundade sin första El Sistema i Hammarkullen 2010.

I dag finns verksamheten i 17 kommuner i landet med målsättningen att bidra till integration och social inkludering genom att ge barn chans att spela och sjunga tillsammans, ta del av kulturskolan och komma till stadens kulturinstitutioner.

Undervisningen i klassisk orkestermusik och körsång bedrivs 3-4 dagar i veckan, på förskolan/skolan och därtill samlas yngre barn och deras familjer på sociala kvällsträffar. För äldre elever har Göteborg detta år startat orkesterspel på fredagseftermiddagar kopplat till sociala kvällsaktiviteter.

El Sistema i Göteborg samarbetar med Göteborgs Symfoniker, vars musiker träffar El Sistema-elever regelbundet och spelar tillsammans. Man samarbetar också med Högskolan för scen och musik. På liknande sätt samarbetar El Sistema i Malmö med Malmö symfoniorkester, och El Sistema Södertälje med Stockholms Filharmoniker.

Internationellt utbyte med El Sistema i Venezuela har funnits sedan starten och i somras arrangerade El Sistema i Göteborg ett stort och årligen återkommande internationellt musikläger.

Bokmässan 24-25 september arrangeras panelsamtal av El Sistema Sverige om kultur som kraft i ett demokratiarbete, samt den västerländska konstmusikens framtid.

(Se mer om El Sistema på bokmässan i artikeln till höger.)

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.