Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Finalisterna i ungerska versionen av skönhetstävlingen ”fröken plastikkirurgi”. Skönhetsindustrin blomstrar, också i Sverige. Unga människors attityder till skönhetsingrepp håller på att förändras, skriver artikelförfattaren. Bild: Bild: Bela Szandelszky

Farlig plastikkirurgi drivs av skeva ideal

Debatt Budskapen som gör gällande att utseendet är ett av de viktigaste attributen för kvinnan är kraftfulla. Från forskningens håll står det klart att alltför många överväldigas och lider av dessa budskap. Det faktum att dessa frågor inte fördjupats och getts mer utrymme i debatten är olyckligt.

Under det gångna året har plastikkirurgi och medicinska skönhetsbehandlingar tagits upp i olika medier, till exempel i SVT:s Uppdrag Granskning. Debatten har framförallt kommit att handla om en snabbt expanderande bransch och en marknad som är oreglerad.

Att lyfta upp att rådande marknad är dåligt reglerad och att skönhetsingrepp kan vara, med ordföranden i Svenska plastikkirurgiförening egna ord, livsfarlig business är ett perspektiv. Ett annat, mycket viktigare, perspektiv har det varit nedslående tyst om i debatten. För ingen har nämnvärt fördjupat sig i frågan varför. Varför vittnar branschens statistik om en skönhetsingreppens gulddagar? Varför är det nästan uteslutande kvinnor som återfinns i denna statistik genom att låta sig omstöpas, karvas i och injiceras med nervgift?

Tioåringar tycker att de är för tjocka

Det faktum att dessa frågor inte fördjupats och getts mer utrymme i debatten är olyckligt.

Att flickor i hög utsträckning brottas med problematiska förhållningssätt till sin kropp är ett väl etablerat fynd inom forskningen. Ett normativt kroppsmissnöje har myntats som begrepp för att spegla en samtid där det är mer regel än undantag att unga kvinnor rapporterar att de är missnöjda med hur de ser ut. I en pågående longitudinell studie, som drivs av professor Ann Frisén vid Göteborgs universitet, uppger till exempel var femte flicka redan vid 10 års ålder att hon tycker att hon är för tjock. Vid 18 år hade denna andel ökat till nästan hälften av flickorna. Närmare 70 procent uppger dessutom att de ofta eller alltid laborerar med maten eller tränar för att förändra sin kropp.

Lär genom lek

De omständigheter som leder flickor in på kroppsmissnöjets väg är utan tvekan komplexa och består av ett växelspel mellan många olika faktorer. Ett perspektiv som används för att belysa hur detta missnöje grundläggs och vidmakthålls erbjuds av objektifieringsteorin. Objektifiering kan definieras som en kulturs tendens att behandla kvinnor och kvinnors kroppar som objekt som bedöms utifrån sitt utseende. Det finns mängder av uttryck för detta och jag vill här ge ett par exempel: Låt blicken svepa över dockorna Barbie och Bratz i närmaste leksaksaffär. Genom leken lär sig barn vad som förväntas av dem.

Betrakta flickavdelningen på närmaste barnklädesbutik. Flickors kläder är betydligt tajtare än pojkars kläder, trots att de har samma storlek. Bläddra i en tidning med unga flickor som målgrupp och se vad som förmedlas som viktiga värden i sådana. Bakom det normativa kroppsmissnöjet återfinns bland annat detta. En strid ström av tidiga budskap som förmedlar att skönhet och attraktivitet är avgörande för flickor.

För många flickor blir kroppen så ett objekt, något som är till för att behaga andra och något man låter sig definieras av. Kroppen blir föremål för ständig, kritisk självvärdering. Då man i sin självbild integrerat föreställningen om att utseendet är ens främsta valuta riskerar en kamp som är svår att vinna att ta sin början. Kroppen blir nämligen inte bara ett objekt – utan ett projekt – eftersom det är den perfekta kvinnliga kroppen som eftersträvas.

Omöjliga kombinationer

I denna process lär sig också flickor att förhålla sig till sin kropp som bestående av olika delar i stället för något som hänger inbördes samman. Ett sådant synsätt kan återknytas till orimligheten i rådande kroppsideal. Att samtidigt vara ultrasmal, ha platt mage, långa ben, välutvecklade bröst, väldefinierade muskler och perfekt hy är för de allra flesta en omöjlig uppgift.

Skönhetsingrepp kan alltså ses som en extrem konsekvens av en socialisationsprocess där flickor lär sig att se på sin kropp från distans och dessutom som ett projekt bestående av olika delar. Kinder, läppar, bröst och magar kan förbättras, tecken på att man levt motas i grind. Budskapen som gör gällande att utseendet är ett av de viktigaste attributen för kvinnan är kraftfulla.

Överväldigas och lider

Från forskningens håll står det klart att alltför många överväldigas och lider av dessa budskap. Det är av yttersta vikt att en fortsatt diskussionen kring skönhetsingrepp tar avstamp i detta perspektiv. Särskilt viktigt blir detta givet tecken på att ungas attityder till skönhetsingrepp håller på att förändras.

Till syvende och sist bör diskussionen också uppehålla sig kring hur vi ska motverka att även nästa generation unga kvinnor lär sig att värdera sig själva utifrån sitt utseende.

Carolina Lunde

Fil Dr

Forskare och lektor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Bild - 2
  • I internationell forskning talar man om att synen på skönhetsingrepp håller på att liberaliseras och att branschen exploderat under 2000-talet
  • Det saknas statistik kring branschen i Sverige, vilket gör att det är svårt att uttala sig om hur vanligt det är, huruvida det ökat eller om det förekommer bland allt yngre
  • En uppskattning är dock att branschen ökar med tio procent per år, och omsätter mellan 700 miljoner och 1 miljard årligen – då räknas endast plastikkirurgiska ingrepp och inte medicinska skönhetsbehandlingar (botox, restylane, fillers).
Mest läst