Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Förhördes i flera timmar. Björn slapp undan när tjejen erkände att hon ljugit.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Falskt anklagad för våldtäkt

    Förra året anklagades rekordmånga män för våldtäkt, 3 500. Björn från Borås var en av dem. Han fick kontakt med Jessica på nätet och de stämde träff för att ha sex. Dagen efter anmälde hon honom för våldtäkt.
    Björn anhölls och riskerade flera års fängelse. Men när Jessica pressades under förhöret erkände hon att hon ljög.
    Drygt hälften av alla våldtäktsanmälningar läggs ner och den vanligaste orsaken är att det saknas bevis. Men det kan finnas andra förklaringar. De kan vara falska. Hos polisen hamnar de i högarna av nedlagda ärenden. Men effektiv förhörsteknik ledde till att anklagelserna mot Björn avslöjades på ett tidigt stadium. Jessica anmäldes för falsk angivelse men domen blev mild, skyddstillsyn och 5 000 i skadestånd.

    - Det handlar om rättssäkerhet att ifrågasätta och ha ett kritiskt förhållningssätt. Men det är en svår balansgång mellan objektivitet och förståelse. Det gäller att ha en bra radar och känna på sig var gränsen går, säger kriminalinspektör Anna-Karin Gunnervaldh.
    Hon arbetar vid länskriminalen i Skövde och hade hand om Björns fall. Hon berättar att Jessica först inte ville ställa upp på förhören. Hon hade varit på läkarundersökning, var trött och ville åka hem. Men kriminalinspektör Gunnervaldh förklarade att det var viktigt att få hennes egen berättelse om övergreppet så fort som möjligt och då stannade hon kvar.

    Hon berättade att Björn våldtagit henne flera gånger och att ytterligare fyra män varit med. De hade hållit en kniv mot hennes hals.
    - När jag ställde kontrollfrågor om detaljer, förövarnas klädsel och utseende och hur de hållit i kniven, tvekade hon. Allteftersom förhöret fortskred tvekade Jessica mer och mer och till slut sa hon som det var. Hon hade inte alls utsatts för våldtäkt utan varit med om samlag som hon och Björn varit överens om, säger inspektör Gunnervaldh.

    Ökning av falska anmälningar
    Anna-Karin Gunnervaldh har jobbat med våldtäktsutredningar i mer än tjugo år och har haft flera liknande fall under årens lopp. Hon tycker sig märka en ökning av falska anmälningar, särskilt när det gäller unga tjejer mellan 15 och 17 år. De anmäler en våldtäkt fast det kanske egentligen handlar om andra saker.
    - En del anmälningar är efterkonstruktioner. Man går med på saker i berusat tillstånd och när man nyktrat till så ångrar man sig. Då kan man uppleva att man utsatts för våldtäkt trots att man gått med på samlaget. Man måste tänka lite innan och fråga sig själv: vill jag verkligen ha sex med den där killen? Det handlar ytterst om att ta ansvar för sina handlingar, säger Anna-Karin Gunnervaldh.

    Förändrad syn på sexualitet
    Hon har funderat mycket på unga tjejers livsvillkor och sexualitet. Menar att det i dag är en hård värld med en förändrad syn på sexualitet där gränserna suddas ut allt mer. Internet lockar med möjligheter och faror och teves dokusåpor med fokus på kroppar och sex är en vardagsrealitet för många unga.

    Hon ser en allt större fara i unga tjejer som har för bråttom in i vuxenvärlden innan de är mogna för den.
    - Ibland möts jag av kommentaren att "det har väl ingen betydelse om jag har utmanande kläder. Ingen har rätt att våldta mig för det!" Det är självklart helt rätt. Ingen har rätt att våldföra sig på någon annan. Men samtidigt får man tänka sig för lite och inte utmana ödet alltför mycket. De tror att ingen får göra något med dem, att lagen skyddar i alla lägen. Det är en falsk trygghet, säger Anna-Karin Gunnervaldh.

    Hög prioritet
    Våldtäktsanmälningar har hög prioritet hos polisen och stora resurser sätts in omedelbart efter en anmälan för att säkra bevis och hitta gärningsmannen, precis som i Björns fall.
    - Det är vidriga brott och som polis lägger man ner ett stort engagemang, säger Anna-Karin Gunnervaldh.

    Hon pekar på brister i statistikföringen och att det inte framgår varför anmälningarna egentligen lades ner. Den vanligaste formuleringen "brott kan ej styrkas" kan ha många förklaringar.

    - Kvinnan ger en bra berättelse men känner inte mannen och kan inte peka ut honom. Spaningen ger kanske inte heller något resultat, och kringbevisning saknas. En del kvinnor nekar till att medverka i vare sig utredning eller läkarundersökning. Andra kanske ångrar sig och tar tillbaka sin anmälan. Det förekommer också att en utomstående person gör en anmälan men när polisen förhör kvinnan framkommer det att det inte rörde sig om något brott.
    - Det är omständigheter som inte alltid kommer fram och signalerna blir i stället att polisen jobbar för dåligt med våldtäktsutredningar. Det är en verklighet som jag inte känner igen, säger Anna-Karin Gunnervaldh.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.