Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Kommunal verksamhet kan ha sina brister. Men det kan sannerligen statliga också. Ska statliga verk i behov av utveckling därför kommunaliseras? Självklart inte, skriver debattören.

Förstatliga skolan en dyr lösning utan effekt

Lika mycket som vi håller med om att skolans utmaningar är stora, lika lite delar vi analysen att staten skulle klara av skolan bättre än kommunerna, skriver Per-Arne Andersson, Sveriges kommuner och landsting SKL.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Skolpolitik, 3/2

Lärarnas Riksförbund och Skolledarna utrycker stort engagemang för landets lärare och elever. Det är märkligt att det resulterar i krav på att skolan ska förstatligas. All denna energi för en dyr lösning utan effekt. Lika mycket som SKL håller med om att skolans utmaningar är stora, lika lite delar vi analysen att staten skulle klara av skolan bättre än kommunerna.

Vi är inte ensamma om att lyfta fram andra lösningar på skolans problem. I en aktuell analys betonar OECD att vi framför allt behöver fokusera på det som händer i klassrummet. Det decentraliserade ansvaret och svenska skolors stora självbestämmande ses som en styrka. I en annan studie menar Svenska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att försämrade resultat i skolan inte kan förklaras av det kommunala styret. På ett IFAU-seminarium nyligen menade även Skolverket att det är inom nuvarande system som förändringar bör ske.

Har blivit en ideologisk fråga

Men att skolutvecklingen i landet tagit fart de senaste åren och att forskningen avråder från mer centralisering och fler stora reformer tycks inte spela så stor roll i vissa läger. Förstatligande har blivit en ideologisk fråga som det är lätt kampanja kring och vinna röster för. Argumenten mot förstatligande är dock överväldigande:

• Staten betalar inte högre löner! Inget pekar på att staten skulle ha mer pengar till lärarnas löner. Faktum är att kommunernas satsningar har givit lärarna drygt en extra månadslön eller cirka 3 000 kronor i månaden de senaste åren.

• Statens styrning är inte bättre! Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och polisen borde vara tillräckligt avhållande exempel. Att många skolhuvudmän driver ett förändringsarbete för bättre ledning är för LR ett tecken på svaghet. För de flesta andra är det ett bevis på handlingskraft.

• Statliga lärare är inte bättre! Vem tror egentligen att en lärare blir bättre på att lära ut matematik eller läsning om lönen betalas av staten istället för kommunen?

• Elevernas resultat blir inte bättre i en statlig skola! Detta är förstås hypotetiskt. Men så många svenska och internationella studier pekar entydigt på att det är lärarna och undervisningen som gör skillnad. Inte systemet.

Kommunal verksamhet kan ha sina brister. Men det kan sannerligen statliga också. Ska statliga verk i behov av utveckling därför kommunaliseras? Självklart inte. Men vi måste acceptera att all komplex verksamhet kräver ett ständigt förbättringsarbete. Det är helt annat än att lappa och laga.

Ta vara på kommunal kunskap

Kommunerna har inget egenintresse att styra skolan. Men det finns kunskap och ett stort engagemang. Kännedom om elevernas behov är en avgörande fördel, inte minst för samverkan med andra delar av det samhället. Skolan ska inte vara en isolerad ö utan ta hänsyn till elevens hela situation. En annan fördel är möjligheterna för föräldrar att påverka lokalt i stället för att kontakta en anonym myndighet i Stockholm.

Sedan flera år pågår ett omfattande arbete i kommunerna för att förbättra elevernas resultat, skapa modeller för fördelning av resurser utifrån behov samt att få en bättre dialog mellan ledning och lärare. Detta – och en bra samverkan med staten – gör att det finns skäl att se positivt på skolutvecklingen i Sverige.

Per-Arne Andersson

avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Mest läst