Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Springer förbi. Vägen till nytt jobb går för de allra flesta inte via Arbetsförmedlingen. Även företagen överger Arbetsförmedlingen när de vill rekrytera personal, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: Tomas Oneborg

Förmedlingen av jobb måste bli effektivare

Debatt Handläggarna på Arbetsförmedlingen tror mindre på sina egna resurser och möjligheter att hjälpa arbetslösa att hitta nytt jobb än vad de andra aktörerna gör, visar en Demoskopundersökning. Samtidigt har massiva satsningar gjorts på förmedlingen. Nu krävs flera reformer med målet att få fler i jobb, skriver Karin Ekenger och Stefan Fölster.

En allt mindre andel av företagen vänder sig till Arbetsförmedlingen när de ska rekrytera nya medarbetare, trots de massiva satsningar som gjorts på förmedlingen. Samtidigt upplever handläggarna på Arbetsförmedlingen sin arbetssituation som mer otillfredsställande än anställda hos andra förmedlingsaktörer.

Det framgår av en undersökning som Demoskop genomfört där arbetsförmedlarna konstaterar att de vill ha bättre förutsättningar att fokusera på jobbförmedling och kontakter med arbetssökande och arbetsgivare.

Svenskt Näringslivs stora rekryteringsenkät visar att inte ens hälften av de företag som velat anställa hade i något rekryteringsärende använt sig av Arbetsförmedlingen.

Det är ett klart underbetyg. Arbetsförmedlingen har 320 lokalkontor och 12 500 anställda som jobbar med att leverera tjänster som är gratis. Kostnaden bara för den egna organisationen är i år nära 7,2 miljarder kronor, en ökning med inte mindre än 24 procent från 2011.  

Alternativa vägar

Informella kontakter och spontansökningar är mycket viktigare som rekryteringsvägar för företagen än Arbetsförmedlingen. Också bemanningsföretag och rekryteringsföretag vinner terräng på Arbetsförmedlingens bekostnad.

När vi frågar hur respektive rekryteringsväg har fungerat sätter företag som har använt Arbetsförmedlingen de lägsta betygen. Flertalet företag har helt enkelt betydligt bättre vägar att rekrytera nya medarbetare. Det finns flera skäl till detta.

För det första har både rekryteringsbehoven och rekryteringsmönstren ändrats rejält sedan Arbetsförmedlingen startades.

Arbetsförmedlingen har av tradition varit inriktad på att ge service till stora arbetsgivare, inte minst större industriföretag och offentlig sektor. Nu är det i större utsträckning mindre företag och tjänsteföretag som rekryterar. Jobben kräver i högre grad sökande med specifika kunskaper och erfarenheter. 

För det andra har Arbetsförmedlingen uppdrag som konkurrerar med matchningsuppdraget. Fokus ligger på dem som står långt från arbetsmarknaden. Människor som blir arbetslösa på grund av arbetsbrist får i stället hjälp till nytt jobb eller utbildning genom de partsavtalade omställningsförsäkringarna.

Missnöjda handläggare

För det tredje har handläggarna på Arbetsförmedlingen i större utsträckning än hos de andra aktörerna en arbetssituation som de upplever som otillfredsställande. Demoskop har på Svenskt Näringslivs uppdrag genomfört en intervjuundersökning riktad till anställda på Arbetsförmedlingen, till privata jobbcoacher med uppdrag för Arbetsförmedlingen respektive TSL samt till rådgivare på TRR om hur de ser på sin arbetssituation.

Resultaten visar att handläggarna på Arbetsförmedlingen tror mindre på sina egna resurser och möjligheter att hjälpa arbetslösa att hitta nytt jobb än vad de andra aktörerna gör.

En annan tydlig skillnad gäller hur man uppfattar kontakten med de arbetssökande. Medan nio av tio av jobbcoacherna inom TSL-systemet och åtta av tio av TRR:s rådgivare uppgav att de har tillräckligt mycket kontakt med sina sökande ansåg bara fyra av tio handläggare på Arbetsförmedlingen det.

Lägst anseende bland myndigheter

Det finns också påtagliga olikheter i uppfattningen mellan anställda på Arbetsförmedlingen och de andra aktörerna om man har tillräckligt med tid för arbetsgivarkontakter. Handläggarna på Arbetsförmedlingen ville i mycket större utsträckning än de andra grupperna öka tiden för arbetsgivarkontakter.

Arbetsförmedlingen har lägst anseende bland samtliga svenska myndigheter enligt TNS SIFO:s undersökning från juli 2012.

Vi är övertygade om att om andra aktörer fick möjlighet att konkurrera med Arbetsförmedlingen på lika villkor så skulle det förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Valfrihet och uppföljning

Då är det viktigt att Arbetsförmedlingens egen förmedlingsverksamhet får samma villkor som alla andra aktörer. Det förutsätter att myndighetsutövning, tillsyn och uppföljning skiljs från förmedlingsverksamheten.

Det krävs också att det blir möjligt för den enskilde att själv fritt välja sin förmedlingsaktör. Genom en noggrann uppföljning av hur väl de olika aktörerna lyckas och genom att göra resultaten offentliga får den enskilde ett bra underlag för sitt val.

Resultatuppföljningssystemet måste väga in både de enskilda arbetssökandes förutsättningar och hur arbetsmarknaden ser ut. Alla aktörer, även Arbetsförmedlingens egen förmedlingsverksamhet, ska ersättas på samma sätt – efter hur väl de lyckats att hjälpa arbetslösa till jobb.

Arbetslöshet har ett högt socialt och ekonomiskt pris. Det är hög tid att genomföra reformer för en effektivare arbetsförmedling. Det är reformer med låg risk och hög sannolikhet för en betydligt bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande.

Karin Ekenger

arbetsmarknadsexpert, Svenskt Näringsliv

Stefan Fölster

chefekonom Svenskt Näringsliv

Bild - 2
Bild - 3
  • Arbetsförmedlingen har 12 700 anställda.
  • Arbetsförmedlingen har ett årligt anslag på 7 miljarder kronor (detta gäller enbart organisationen).
  • Arbetsförmedlingens egen kommunikationsavdelning med 55 anställda hade 2011 en budget på 100 miljoner. Därutöver la man 33 miljoner på den opinionsbildande kampanjen ”Se kraften”.
  • Enligt den senaste beräkningen förmedlade varje handläggare hos Arbetsförmedlingen färre än ett jobb i månaden.
  • 9 av 10 svenskar som hittar ett jobb gör det utan Arbetsförmedlingen.
Mest läst