Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Shakil Adil

"Förbjud slöja för minderåriga flickor"

Debatt Det är dags att kriminalisera slöja för minderåriga flickor. Slöjan är ett uttryck för mäns försvar av sin heder och skadar flickorna både psykiskt och fysiskt, skriver Devin Rexvid, doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet.

Den 24 juni 1999 hedersmördades Pela Atroshi. Under åren efter mordet har olika uttrycksformer för hedersrelaterat förtryck och våld (HRV), som barn- och tvångsäktenskap, samt könsstympning blivit belysta – men inte slöjan. Könsstympning kriminaliserades redan på 1980-talet i Sverige och barn- och tvångsäktenskap förra året. Nästa steg i arbetet mot HRV bör bli kriminalisering av slöja för minderåriga flickor då den är ett förtryckande uttryck för mäns försvar av sin heder.

Läs också: Susanna Birgersson: Hedersnormerna sitter inte i slöjan

I hederskulturen måste kvinnans kropp och sexualitet, som är bärare av mäns heder, skyddas och döljas. Slöjan kan mot denna bakgrund ses som ett uttryck för psykisk alienation hos dessa muslimska män. Deras identitet formas i en ständig skräck för närstående kvinnors överskridande av hedersnormerna. En synlig hårslinga eller en bit blottad hud är exempel på kvinnans vanhedrande beteende. Hennes kropp måste därför kontrolleras och bestraffas. Slöjan är sålunda ett sätt att upprätthålla oskulds- och hedersnormer.

Slöjan har en destruktiv påverkan på såväl vuxna som minderåriga kvinnor. I denna artikel vill jag dock bara argumentera för införande av ett förbud mot slöja för minderåriga kvinnor. Ur ett rättighetsperspektiv utgör slöjan en mekanism för att frånta en flicka rätten till den egna kroppen; den kränker hennes rätt till kroppslig integritet. Utöver detta bör slöjan problematiseras ur ett hälsomässigt, identitetsmässigt, socialt och politiskt perspektiv.

Hälsomässigt negativ

Hälsomässigt innebär slöjan en rad negativa fysiska och psykiska följder för flickor. Fysiskt är slöjan ett hinder för flickor i sammanhang där de behöver röra på sig, uppleva sin kropp, uppleva vind, värme och vatten utan slöjans inblandning. Att röra sig eller idrotta i varma kläder utgör ett allvarligt hinder. Vissa forskare varnar också för ökad risk för benskörhet på grund av brist på D-vitamin då slöjan minskar bildandet av vitaminet i huden vid solbestrålning.

Psykiskt sett är slöjan ett sätt att inpränta skuld och skam i flickans kropp och medvetande, men också rädsla för den egna kroppen och sexualiteten samt för män och deras blickar. Den är förknippad med en ständig oro för att slöjan åker av i fel sammanhang. I likhet med dem som utsatts för våldtäkt känner beslöjade flickor enligt vissa forskare skuld redan från barndomen, och det våld som de har utsatts för liknar en våldtäkt.

Identitetsmässig inverkan

Identitetsmässigt stör slöjan flickans jag-utveckling och ruinerar hennes självbild. Hon ser på sin kropp som en defekt sådan, en farlig kropp, en källa till smuts, en kropp som måste döljas. Vad gäller tillskriven identitet innebär slöjan en objektifiering och en sexualisering av småflickors kroppar. De åläggs ansvaret för mäns ohejdade begär. De måste osynliggöra sig under slöjan för att bli synliga som ärbara flickor i mäns ögon. Slöjan blir en del av deras person, kropp, utseende och sociala identitet.

De som påstår sig vara mot påtvingad slöja och för ”rätten att själv välja bära slöja” bortser ifrån att det är problematiskt att tala om fria och informerade val när det gäller minderåriga flickor. Många av dem socialiseras i slöjbärande, får bekräftelse och belöningar för att inte tala om indoktrinering, övertalning, hot och våld. Många av dem tvingas välja ”sitt ambulerande fängelse”. I denna mening är slöjan ett uttryck för kollektivt tvång snarare än flickans val, vilja och frihet.

Symbol för könsdiskriminering

Faktum är att friheten ofta blir frihet till alienation och identitet blir lika med religiös identitet. Slöjan är ett sätt att märka småflickor som först och främst muslimer snarare än människa och barn. Allt prat om slöjan som uttryck för ny identitet, egen vilja och frihet döljer sålunda slöjan som symbol för en systematisk könsdiskriminering. Som författaren Chardortt Djavann framhåller det skulle kanske de som påstår sig vara ”befriade av slöjan” ha glädje av en resa till Afghanistan, Iran eller Saudiarabien för att dela med sig av sin ”frihet” till kvinnorna i dessa länder?

Socialt kan slöjan leda till mobbning, utanförskap och utgöra ett hot mot fredlig samexistens. Det är inte svårt att föreställa sig hur beslöjade flickor känner sig i skolgården bland barn som obehindrade av slöjan sjunger, dansar, leker, springer och idrottar.

I sociala sammanhang förvandlar slöjan, med Djavanns ord, minderåriga flickor till ett objekt med en osynlig skylt: ”Förbjudet att se, men fantisera gärna!”. Slöjans sociala funktion är dock inte fri från motsägelser. Flickans beslöjade kropp drar bara till sig andras blickar. Att sätta slöja på småflickor i Sverige är sålunda ett sätt att utmärka dem, ett slags exhibitionism eller en provokation.

Sexualisering av småflickors kroppar genom slöjan gör deras kroppar begärliga men begäret för dem måste omintetgöras med slöjan. Mäns begär gör flickans kropp socialt handikappad.

Ett islamistiskt projekt

Politiskt sett ska ökat slöjbärande sättas i relation till uppkomsten av politisk islam och speciellt islamistiska aktörers finansiering av lokala moskéer och verksamheter för barn och unga. Oavsett enskilda slöjbärares intentioner förblir slöjan en fana för ett islamistiskt projekt där religion har företräde framför staten och mäns rätt att bestämma över kvinnors kroppar kommer före kvinnors rätt till den egna kroppen. Slöjan som islamisters fana är till för att förhindra rumslig beblandning av könen. Slöjan definierar och begränsar det kvinnliga rummet och hennes rörelsefrihet i det.

Politiskt är slöjan ett led i islamisters strävan efter ett totalt könssegregerat samhälle där det finns skilda ingångar för män och kvinnor, skilda matsalar, bibliotek, arbetsplatser, skolor, sjukhus, idrottsarenor och simbassänger. Småflickors kroppar utnyttjas i detta politiska projekt.

Slöjan är aldrig oskyldig

Avslutningsvis vill jag betona att slöjan aldrig är oskyldig utan den reducerar flickan till hennes biologiska kropp samtidigt som den nekar henne rätten till och kontroll över den egna kroppen. För att bevara vissa principer – till exempel rätten till den egna kroppen och sexualiteten, allas likhet inför lagen och jämställdhet – är det nödvändigt att införa ett förbud av sådana förtryckande praktiker eller traditioner som slöjan.

I dag får minderåriga inte röka, dricka alkohol eller rösta. Varför får de då bära slöja som innebär en rad negativa följder för dem?

Minderåriga flickor behöver samhällets skydd då de utifrån sin grad av mognad och sin beroendeställning till sina föräldrar inte kan värja sig mot den islamistiska uniformen som slöjan i dess olika former utgör. En ny lag om förbud av slöja för minderåriga både i och utanför skolan, precis som agalagen, är helt avgörande för att dessa flickor ska kunna nyttja sina fri- och rättigheter då slöjan innebär såväl fysiska som psykiska övergrepp på beslöjade flickor.

Devin Rexvid

doktorand i socialt arbete vid Umeå universitet

Bild - 2
Mest läst