Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Styrelser

Få kvinnor i styrelser

Island är sämst och Norge är klart bäst. Sverige står och stampar på samma ställe.

Det handlar om kvinnor i börsbolagens styrelser. En sammanställning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i Nordens börsnoterade bolag har tagits fram av Nikk, kunskapscentrum för köns- och jämställdhetsforskning i Norden.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

På Island består 93 procent av styrelserna av män. I Danmark är det 90 procent. I Finlands bolagsstyrelser är 87 procent män.

I Sveriges börsbolags styrelser sitter 81 procent män och i Norge 64 procent (i de helt norskägda 60 procent).

Norden har kommit långt när det gäller kvinnors ställning i politiken, men fortfarande är det få kvinnor som innehar de högsta positionerna inom det privata näringslivet. Och det är stor skillnad på takten i jämställdhetsarbetet.

Vid millennieskiftet låg samtliga nordiska länders andel kvinnorepresentation i de privata bolagsstyrelserna någonstans runt fem procent, men sedan dess har det alltså hänt en del.

Mest har det hänt i Norge. Från att ha haft knappt fyra procent kvinnor i styrelserna i slutet av 1990-talet har de nu nästan nått målet på 40 procent. Denna ökning har en direkt koppling till att en lag om kvotering infördes.

Norges framgång på området har också lett till debatt och diskussion om kvotering i de övriga länderna. Är lagstiftning nödvändigt för att kunna nå förändring?

Kirsti Niskanen, forskningsledare för Nikk, tror inte att det finns något enkelt och entydigt svar på frågan om kvotering.

– Man kan inte bara ta Norges lag och överföra den till andra länder, säger hon. Norge har sina starka kvoteringstraditioner att luta sig mot och där infördes lagen när den borgerliga regeringen var tvungen att hitta sätt att visa att de menade allvar med talet om jämställdhet.

Däremot har lagstiftningen fört med sig en intressant och viktig debatt om frågorna och gjort att uppmärksamheten kring jämställdheten ökat.

– Diskussionen om kvotering sprider sig nu till flera länder. Och det har verkligen vitaliserat debatten i Sverige, säger hon.

En slutsats från undersökningen är att närheten till politiken främjar jämställdheten. Det är stor skillnad på hur långt man kommit om man jämför offentliga och privata verksamheter. Jämställdhetslagar och kvoteringar i politiska partier har haft avgörande betydelse.

Det opinionsbildande arbetet som framför allt kvinnoorganisationer och kvinnorörelsen stått för är, och har varit, mycket viktiga för att nå förändringar, menar Kirsti Niskanen.

– Den politiska sfären har alltid funnits på kvinnorörelsens agenda. Sedan har man försökt påverka arbetsmarknaden. Men man har inte fokuserat på företagandet och kvinnors position där. Jag tror att det är en av anledningarna till att det går så trögt.

Tio år från nu tror Kirsti Niskanen att det kan vara realistiskt att Sverige har nått 40 procent kvinnor i börsbolagens styrelser.

– Om jag ser till Sverige och jämför att det var fyra procent år 2000 med att det är runt 20 i dag – så har det ändå gått ganska snabbt.

– Inom politiken i dag efterfrågas kvinnliga ledare. Vi vill nå dithän att företagen också gör det, säger Kirsti Niskanen.

Nikk, Nordiska institutet för kunskap om kön, är ett kunskapscentrum för köns- och jämställdhetsforskning i Norden.

År 2008 gav de nordiska jämställdhetsministrarna Nikk uppdraget att under ett år genomföra ett forskningsprogram om kön och makt inom politik och näringsliv.

Vid konferensen i Reykjavik som hålls den 18 till 19 november redovisas resultatet, som bland annat visar andelen kvinnor i börsbolagens styrelser: Island, 7, Danmark 10, Finland 13, Sverige 19 och Norge 36 procent.

20 forskare från alla nordiska länder har deltagit i projektet.

Mest läst