Förlagen måste släppa greppet om e-böckerna

1830 proklamerade professor Dionysos Lardner vid Univerity College i London att: ”Det är omöjligt att färdas i höga hastigheter med tåg eftersom passagerarna inte skulle kunna andas och därmed kvävas.” Sjuttio år senare slog Literary Digest fast att den ”hästlösa vagnen är en lyx för rika, som aldrig kommer att bli lika populär som cykeln.”

Jag tänkte på det där när jag för ett par år sedan pratade med en svensk bokförläggare som självsäkert sa: ”Det där med e-böcker kommer aldrig att bli stort. Folk vill ha pappersböcker.” Jag håller med om att folk nog alltid kommer att vilja ha pappersböcker, men redan då var e-boksförsäljningen på god väg att gå om pappersboksförsäljningen på Amazon, så uttalandet kändes en smula verklighetsfrånvänt.

Skriande brist

Samma skriande brist på verklighetsförankring finns även hos Förläggareföreningen. De tycker att det vore bra om vi alla låtsades att det inte skett någon form av teknisk utveckling de senaste trettio åren. De har under året som gått försökt tvinga Svensk Biblioteksförening att gå med på att låtsas att en e-bok är samma sak som en pappersbok. Låter det galet? Det är det. Det är som att låtsas att en bil är samma sak som två hästar och en vagn.

Förläggareföreningen vill att varje e-boksfil bara ska kunna lånas ut till en person åt gången. Om Bosse har lånat en e-boksfil, så vill de att jag ska vänta tills han ”lämnat tillbaka” filen innan jag också kan låna den. Tanken svindlar. Det är uppenbart att Förläggareföreningen helst skulle vilja kasta ankar i en svunnen tid. Dessvärre har man lyckats lura med Författarförbundet på nostalgitrippen genom att säga att det händer farliga saker om folk kan läsa böcker gratis.

Ökar försäljningen

Vad är de rädda för? En kvalificerad gissning är att det skulle hända exakt samma sak som när de första folkbiblioteken öppnade. Fler började läsa böcker. Fler började köpa böcker. Bokmarknaden exploderade. Alla tecken tyder på att samma sak är på väg att hända igen. E-boksförsäljningen staplar nya försäljningsrekord på hög runt om i världen.

E-böcker ger lägre produktionskostnader. E-böcker ger lägre royaltykostnader. E-böcker borde vara varje bokförlags våta dröm, men mycket vill ha mer. Man gör i stället vad man kan för att begränsa bibliotekens möjlighet att utföra sitt samhällsviktiga värv genom ohemula avgifter och tramsiga utflykter till Lalaland.

Som tur är finns det en motkraft till vansinnet. Bibliotekarier hasar inte bara omkring mellan bokhyllor och ställer böcker i bokstavsordning. När dagens bokskörd är återbördad till hyllornas trygga famn sliter de upp manchesterkostymen, blottar superhjältedräkten och skrider till verket. Deras superhjältekraft är unik. De kan smälta samman gammalt och nytt och skapa hållbara kunskapslegeringar för framtiden.

Viktig roll att fylla

Bibliotekarierna går i frontlinjen för både gammal och ny kunskapsspridning. Att googla efter kunskap är inte självklart när man är mer jämnårig med en T-Ford än en iPad. T S Eliots Old Possum’s Book of Practical Cats är inte ett självklart textval när man vuxit upp med lolkatz även om principen faktiskt är densamma. Bibliotekarier hjälper oss att bygga nödvändiga kunskapsbroar genom tid och rum.

Biblioteken är den stora utjämnaren. Biblioteken är en plats där alla kan mötas. Biblioteken är en plats där vyer vidgas och människor växer. Det kan de fortsätta att vara, men bara om vi slutar behandla dem som en sluten tidsbubbla där inget hänt de senaste trettio åren.

Anna Troberg (PP)

partiledare Piratpartiet och före detta bokförlagschef