Under 60- och 70-talet uppvisade tobaksindustrin en förbluffande ansvarslöshet gällande de redan kända hälsoriskerna med rökning. Det var en medveten strategi att aktivt motverka hälsoarbete och skapa tvivel i befolkningen om att rökning och passiv rökning var skadligt.
Hur skulle vi förhålla oss i dag om motsvarande beteenden uppvisades från en annan industri?
Publicerade och vederhäftiga analyser av livsmedelsindustrin visar på liknande agerande avseende hur kosten påverkar vår hälsa.
En forskningsrapport från Yale University och University of Michigan sammanfattar läget med att livsmedelsindustrin och deras politiskt allierade i dag arbetar med följande metoder:
1. Fokus på det personliga ansvaret som orsak till ohälsosamma kostvanor.
2. Skapande av rädsla att de politiska styrmedlen för hälsosamt ätande kommer att inskränka individens valfrihet.
3. Smutskastning av kritiker genom ett totalitärt språk, där dessa anklagas för att vilja beröva människor sina medborgerliga rättigheter.
4. Kritik av studier som skadar industrin, vilka beskrivs som ”skräpvetenskap”.
5. Betoning på vikten av fysisk aktivitet för hälsa framför kostens betydelse.
6. Hävda att det inte finns någon bra eller dålig mat och därför bör ingen specifik mat bli föremål för begränsande åtgärder.
7. Så tvivel när hälsovarningar utfärdas som berör industrin.
Sverige är inget undantag. Exempel från senaste årens media är talrika. Livsmedelsföretagens vd skriver på DN Debatt 2014-02-05 att ”…uppfattningarna om vad som är hälsosamt blir allt mer divergerande” (punkt 6 och 7) samt att rationella människor väljer ohälsosam kost ”för sitt eget välbefinnandes skull” (punkt 1 och 2) och att ”en motions- och träningsvåg fullkomligen översköljer landet” (punkt 5).
I ett pressmeddelande 2013-01-22 skriver Kött och Charkföretagen att konsumtionen av rött kött i Sverige ligger väl inom rekommendationen från Världscancerfonden, trots att de senare råder till en halvering av vår köttkonsumtion (punkt 7).
I tidningen Jordbruksaktuellt 2014-11-05 beskrivs en stor studie från Uppsala universitet som visat hälsorisker med mjölk som ”löjlig och fruktansvärd” (punkt 4).
EU och FN har i två separata rapporter gjorda av ledande experter slagit fast att beskattning på ohälsosamma livsmedel är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsa.
Självreglering är verkningslös
En artikel i The Lancet från förra året slår fast att en industri som producerar varor med hälsovådliga effekter inte bör ha någon del i utarbetande av politiska beslut som rör dessa produkter och att självreglering är verkningslöst för att främja hälsosamma kostval. Endast politiska styrmedel har visat sig effektiva.
I Sverige diskuteras alltid politiska styrmedel för hälsosamt ätande med berörd industri. Detta är att jämföra med att tobaksindustrin skulle få en ledande position i diskussioner om hur vi ska minska rökningen. Resultatet är därefter med en frånvaro av politiska styrmedel gällande kostval.
De senaste årtionden har vårt kostintag blivit gradvis mer ohälsosamt. Tydligast ses trenden avseende vår köttkonsumtion som ökat hela 40 procent sedan 90-talet. Det årliga insjuknandet i cancer har ökat i nästan samma utsträckning, även om man kompenserar för att vi blivit äldre och fler. En liknande trend ses för de flesta kroniska sjukdomar och övervikt.
Vi är övertygade om att trenden kommer att brytas. Till följd av en allt bättre informerad befolkning kommer vi enligt Livsmedelsverkets rekommendation att äta ”mer mat från växtriket och mindre från djurriket”. Halvfabrikat kommer allt mer att ersättas av hela vegetabilier.
Men denna förändring kommer inte att ske av sig själv. Politiska styrmedel måste till och nuvarande system för matförsäljning måste förändras.
Vår första vädjan är till vår livsmedelsindustri. Bryt nuvarande linje med oansvarig marknadsföring av i huvudsak ohälsosamma livsmedel. Sluta motarbeta läkare och forskare som verkar för hälsosamt ätande genom att så tvivel i utlåtande från expertpaneler. Gör inte om tobaksindustrins fatala misstag att sätta sina egna kortsiktiga vinstintressen framför människors hälsa och liv. Låt hälsosam mat dominera er reklam och verka för politiska beslut för att ni ska kunna producera och marknadsföra hälsosamma livsmedel utan att förlora ekonomiskt.
Vår andra vädjan är till våra politiker. Med insikt om den stora effekt det kan ha på vår hälsa, livskvalitet och ekonomi, fatta mod till beslut om politiska styrmedel för hälsosamt ätande.
Vår sista vädjan är till dig där hemma. Stöd dina folkvalda i reformarbetet för hälsosamt ätande och lita på utlåtande från expertpaneler. Njut av hälsosam kost och den hälsa, ökade livskvalitet och längre liv som denna ger.
David Stenholtz
ordförande Läkare för Framtiden
Stig Bengmark
professor vid Londons Universitet
Pernilla Berg
nutritionist och medicine doktor i toxikologi
Kurt Svedros
ordförande Hälsofrämjandet
Stella Cizinsky
överläkare kardiologi