"För sorg och hopp"

ANNONS
|

Tidigt på morgonen har blomsterhavet utanför domkyrkan vuxit. Många människor har under natten trotsat mörker och hällregn för att visa sin medkänsla och respekt för offren. Hela tiden strömmar människor till platsen.

Inför minnesstunden "för sorg och hopp" fylls kyrkan långsamt och stilla av hundratals sörjande, av kungen och drottningen och en mängd politiker från Stortinget. Ytterligare hundratals människor får inte plats, men stannar längs gatorna utanför och köar med blommor och ljus.

- Var och en av dem som gått bort, är en för mycket, sade en rödgråten och sammanbiten statsminister, när han talade under gudstjänsten.

Igår besökte han Sundvold och kramade om de som överlevde tragedin, idag talar han för att hedra dem som inte gjorde det.

ANNONS

- Vi försöker greppa omfattningen, det är så många som känner, eller känner till, de som dött. Jag själv kände många.

Jens Stoltenbergs röst bryts när han nämner några namn, däribland Tore Eikeland som var en framstående ungdomspolitiker.

- Han är död, borta för alltid. Det går inte att begripa.

Det brister för många när de hör statsministerns personliga ord. Flera rader i kyrkan är reserverade för AUF-ungdomar och många kramar om varandra och gråter högljutt.

Men det är också en dag av hopp och beslutsamhet. Jens Stoltenberg säger att han är stolt över att bo i ett land som har kraften att stå upprätt i en så svår stund.

- Vi är ett litet land, men ett stolt folk. Svaret på den här prövningen är mer demokrati, mer öppenhet, mer humanitet.

När alla gemensamt ska sjunga sången Til ungdommen tar hela kyrkan i, orden fyller snabbt ut den kvava luften som darrar under det välvda kyrktaket.

Sången skrevs 1936 av den norske journalisten och diktaren Nordahl Grieg, som stupade under andra världskriget, och har länge varit en av den norska arbetarrörelsens viktigaste texter. En dag som den här blir den extra betydelsefull.

ANNONS