Fem års seglande över hela världen har slitit på Ostindiefararen Götheborg. För att Ostindiefararen ska kunna segla vidare i tre-fyra år till måste politiker i Göteborg och Västra Götalandsregionen öppna plånboken. Det handlar i så fall om investeringar på sammanlagt 30 miljoner kronor mellan 2011 och 2013. Regionen bidrar med tio och resten står Göteborg för.
Pengarna ska användas för basfinansiering, som att säkra att skeppet hålls i gott skick och att det finns en besättning med rätt kompetens för att segla.
Volvo, SKF, Stena, Göteborgs hamn och några till i stiftelsen Ostindiefararen Götheborg finansierade tidigare basdriften med nio miljoner kronor per år under tre år. 2010 upphörde det ekonomiska åtagandet.
- Företagen har varit med länge och är beredda att använda skeppet för aktiviteter och att hyra det, men grundkostnaden för basverksamheten vill de inte längre stå för, säger Lars G Malmer, styrelseordförande i stiftelsen Ostindiefararen Götheborg.
De som får mest ut av skeppet är i första hand Göteborg, men också Västra Götaland och Sverige. Därför tycker styrelsen att de två förstnämnda ska stå för kostnaderna.
I dag kommer frågan upp på politikernas bord. Kommunalrådet Owe Nilsson (S) ser två alternativ:
• Kommunen ger ett bidrag på 20 miljoner kronor och låter Ostindiefararen segla vidare. Expeditioner och andra aktiviteter står näringslivet för. 2014 tar kommunen över skeppet.
• Avveckling av verksamheten startar direkt. Kommunen tar över skeppet och gör det till ett museum. Underhållskostnaden för skeppet blir cirka fem miljoner kronor per år.
Owe Nilsson vill inte säga vilket alternativ han och de rödgröna helst ser.
- Vi vill först höra hur diskussionen går innan vi sätter ner foten. Det är naturligtvis ett mervärde ur marknadsföringssynpunkt att låta båten segla. Den har ju gjort vår stad känd. Men det är mycket pengar hur vi än gör.
Alliansen har inte heller bestämt sig. Kommunalrådet Helene Odenjung (FP) ser dock fördelar med att låta Ostindiefararen segla några år till. Då får kommunen tid på sig att förbereda hur skeppet ska användas när det går i land.
- Vi kan hitta en bra plats för Ostindiefararen i lugn och ro. Går det för snabbt är risken att det bara blir tillfälliga lösningar. Det kostar också.
Ostindiefararen är världens största oceanklassade segelskepp byggt i trä.
Mellan 2005 och 2010 besökte skeppet 56 städer. 640 000 besökare har varit ombord. Då är inte besökare i Göteborg inräknade.
Skeppet har främst fungerat som marknadsföring av Göteborgs och Sveriges kulturliv och näringsliv.
Två stiftelser har varit inblandade. Den första stiftelsen avvecklades efter genomförd expedition till Kina.
Efter det skapades stiftelsen Ostindiefararen Götheborg.
Den operativa verksamheten bedrivs av Svenska Ostindiska Companiet AB.
Vid stiftelsens upphörande ska skeppet överlämnas till Göteborgs stad.
I dag finns 20 förfrågningar från olika städer i världen om att besök av skeppet.
