Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Henrik Björnsson

Exploatera inte Heden – K-märk den i stället

Debatt Om en del av Heden bebyggs i dag (oavsett motiv) kommer det fortfarande att finnas en yta kvar att bebyggas av framtidens makthavare. Att bygga i dag blir alltså ett prejudikat för att göra detta i morgon tills allt är fullt utnyttjat – det slutliga målet för exploatörerna. Bara en sak kan förhindra detta: ett K-märkt Heden, skriver Michael Breimer och Bo Samuelsson.

Vad är det som gör en stad unik? Är det kvarter efter kvarter med fyrkantiga husblock? Naturligtvis inte. Det är i stället miljöer som inte finns i andra städer. Vanliga parker finns i alla städer. Det unika med Heden är att den är det motsatta, det vill säga en stor mycket central yta som är obebyggd, obetydligt med träd och vattendammar vilket ingen eller få stora städer har.

Alla städer har en ”själ”. Kanske man måste vara uppväxt sedan barnsben i en stad för att känna denna. Göteborgs storhetstid som varvsstad illustreras av den stora bockkranen på Eriksberg samt de nu räddade mindre kranarna. Exercisheden, Hedens rätta namn, är även det ett minnesmärke, liksom skansarna, från den tid Göteborg var en befäst stad.

Ideliga attacker av exploatörer

Under alla år efter att militären övergav sitt exercisfält har Heden varit under intermittent attack av exploatörer. Argumenten har varierat över tid men den grundläggande drivkraften har varit ekonomiska vinster. Hittills har göteborgarnas motvilja att offra Heden framgångsrikt övertygat den politiska makten. Varför detta nu har förändrats kan man bara spekulera över eftersom inget har ändrats i sakfrågan. En möjlighet är att stadens befolkning, och därmed politiker/tjänstemän, har förändrats under de senaste decennierna genom inflyttning.

Varför är inte Central Park på Manhattan bebyggd? Mycket höga fastighetspriser, ont om bostäder – behovet är än mer trängande där än här. Att de stora parkerna i London förblivit orörda beror på att de tillhör drottningen. Hur skulle dessa städer uppfattas utan dessa områden?!

Fyrkantiga bostadsblock inte unika

Det unika med Heden är att det är en obebyggd, stor central stadsyta, inte dedicerad till en specifik aktivitet och därmed flexibel att användas till många olika ändamål alltefter tidens utveckling. Något som upphör den dag det etableras permanenta installationer oavsett vad dessa utgörs av. Stadsplanerare och arkitekter har i alla tider försökt skapa något som blir uppmärksammat. Förslaget att på en del av Heden bygga fyrkantiga bostadsblock, eller som det framfördes på denna debattsida den 22 december ”studentrum, bostäder, hotell” behöver man inte vara arkitektutbildad för att inse att det knappast är något unikt i ett internationellt perspektiv. ”Landmärken” har Göteborg redan: Vinga, Masthuggskyrkan och kanske snart Sveriges högsta hus på Hisingen med flera. En byggnation på Heden adderar inget kvalitativt till detta.

Gothia cup hade aldrig uppstått

Gothia cup är världens största fotbollsturnering för ungdomar med lag från hela världen. Denna aktivitet fanns inte 1950 och kommer kanske inte finnas kvar 2050. Men om inte Heden funnits hade Gothia cup aldrig uppstått. Detta arrangemang kan knappast anses obetydligt/ointressant för Göteborg. Om bara några promille av dessa deltagare blir framtidens makthavare i sina länder kommer det sannolikt att gagna Göteborg. Under VM i friidrott 1995 användes Heden till ”VM-byn”. Motsvarande, i dag oförutsägbara projekt, kommer att uppstå i framtiden och vi vet inte hur de blir och vilka behov dessa kräver. Att i dag förstöra något unikt känns inte som ett progressivt och framåtsyftande beslut.

Historien har en tendens att upprepa sig. Om en del av Heden bebyggs i dag (oavsett motiv) kommer det fortfarande att finnas en yta kvar att bebyggas av framtidens makthavare. Att bygga i dag blir alltså ett prejudikat för att göra detta i morgon tills allt är fullt utnyttjat – det slutliga målet för exploatörerna.

Ett sätt att förhindra detta är att dagens kommunpolitiker ”K-märker” området för all framtid. Vi har en byggnadsminneslag och system för att K-märka byggnader. Tanken att ”K-märka” en ”unik icke bebyggd yta” på samma sätt som man skapar nationalparker skulle vara ett progressivt beslut. Ett klassiskt exempel är hur president Roosevelt räddade Grand Canyon från exploatering.

Ytterligare en viktig aspekt för framtiden är om Heden bara betraktas som en oexploaterad yta gäller detta även Slottsskogen, Änggårdsbergen, Delsjöområdet och så vidare. I detta avseende finns det inget som skiljer gräsmattan framför Björngårdsvillan i Slottsskogen från asfalten/gruset framför Exercishuset. När Heden är exploaterad kommer dessa ytor att stå på tur och nästa generations politiker/tjänstemän övertygas om det förträffliga i detta.

Inte förbli exakt som i dag

Detta innebär naturligtvis inte att Heden skall förbli exakt som i dag. Den skall självfallet utvecklas och användas för, inte bara fotboll, utan olika aktiviteter/projekt. Dock inte exploateras med stora permanenta byggnationer som minskar den fria ytan och inskränker flexibiliteten för hur området kan användas.

Ett första steg kan vara att flytta bilarna ner under mark tillsammans med stödfunktioner/utrymmen. Att hävda att denna kostnad måste finansieras av byggnader ovan jord är patetiskt. En stad av Göteborgs storlek kan naturligtvis avsätta ekonomiska resurser för detta under några år.

Uttrycket ”gör om – gör rätt!” gäller för Heden. Göteborgarna får hoppas att kommunstyrelsen har kraft att styra upp detta projekt som uppenbart är helt ur kurs och på väg att gå på grund, för att använda sjötermer i denna sjöfartsstad.

Michael Breimer

professor, Göteborgs universitet

Bo Samuelsson

professor emeritus, 1997-2003 rektor för Göteborgs universitet

Bild - 2
Bo Samuelsson
Mest läst