Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

EU måste satsa mer på vuxnas lärande

Debatt EU-kommissionens förslag om resurser till utbildning måste förändras så att medlen till vuxnas lärande öronmärks och nivån höjs. Det är nödvändigt för att möta problemen med de 80 miljoner européer som i dag har svårigheter att både läsa, skriva och räkna, skriver företrädare för flera folkbildningsrörelser.

Europa går på knäna. Världens övriga regioner sätter upp brandväggar för att hindra den ekonomiska krisen från att sprida sig över Europas gränser. I vår del av världen är nu ungdomsarbetslösheten rekordhög. Nedskärningarna av löner, pensioner och jobb i offentliga verksamheter är omfattande. De folkliga protesterna på gator och torg sträcker sig från Aten till Dublin. Europas ledare borde bemöda sig om att hitta vägar ur krisen som inte bara handlar om kortsiktiga budgetnedskärningar.

I Europaparlamentet, kommissionen och rådet diskuteras nu ett förslag som handlar om hur EU:s resurser till utbildning, idrott och ungdomar skall användas åren fram till 2020. Förslaget från kommissionen kallas Erasmus för alla och handlar till största delen om att underlätta högskolestuderandes möjligheter att förlägga delar av sin utbildning i ett annat land än hemlandet.

I dag finns ungefär 75–80 miljoner européer med mycket låg utbildning; som har svårigheter att läsa, skriva, räkna och kommunicera digitalt. Kommissionen kallar dem "de nya analfabeterna". EU:s tidigare ambition; att bli den mest konkurrenskraftiga regionen i världen fram till 2010 måste kallas ett stort misslyckande. Målen om bland annat färre analfabeter, färre avhopp från grundutbildningar och fler människor i livslångt lärande har inte nåtts. Utvecklingen har gått åt motsatt håll.

Vill satsa på vuxenutbildning

För att komma tillrätta både med konsekvenserna av den ekonomiska krisen och för att minska problemen med socialt utanförskap inom unionen vill rådet (EU:s medlemsstater) de kommande åren fokusera på människor med kort utbildning. Rådet har därför nyligen satt upp nya mål. Exempelvis att 15 procent av regionens befolkning skall delta i vuxenutbildning. I dag deltar bara 9,1 procent i någon form av lärande och det är gigantiska skillnader mellan länder, som de nordiska med ca 25–30 procent och de sydeuropeiska med långt under 5 procent.

Rådets mål, mer vuxenutbildning, har inte beaktats av kommissionen i förslaget till Erasmus för alla. Det är tydligt att EU:s olika institutioner går i otakt och inte förmår kraftsamla. Resurserna till vuxnas lärande föreslås i Erasmus för alla bli 2 %, en minskning jämfört med dagens 4 %. (Kommissionen föreslår visserligen en utökning av programmet, men den är knappast realistisk med tanke på den ekonomiska situationen. ) Dessutom tas de särskilda programmen specialdesignade för vuxenutbildningens små institutioner bort. Risken är därmed stor att EU:s resurser de kommande åren enbart kommer stora universitet och högskolestuderande till del.

Från folkbildningen säger vi; självklart är det viktigt att satsa på goda möjligheter för högskolestuderandes mobilitet. Men om Europa skall lyftas ur krisen måste Europas ledare också ge de vuxna lågutbildade européerna nya möjligheter till utbildning, bildning och framtidstro.

Öronmärk medel till vuxnas lärande

Vi menar att kommissionens förslag måste förändras så att medlen till vuxnas lärande öronmärks och nivån höjs. Vuxenutbildningen borde få samma resurser som skolor och ungdomar; minst sju procent av det nya Erasmusprogrammets totala medel.

I Sverige tycker vår statsminister, Fredrik Reinfeldt, att vi ska ges möjlighet att arbeta tills vi blir 75 år. Om det skall bli verklighet krävs bland annat mycket bättre förutsättningar även för svensk vuxenutbildning och livslångt lärande.

Erasmus för alla, måste gälla alla, inte bara universitetsstuderande. Vi hoppas att Jan Björklund och Sveriges Europaparlamentariker, tar chansen att förändra förslaget och garanterar tillräckliga resurser för folkbildning och livslångt lärande, så att fler européer får chansen till bildning, utveckling och omstart.

Annelie Roswall Ljunggren

Folkbildningsförbundet

Britta Lejon

Folkbildning – learning for Active Citizenship

Eva Önnesjö

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

Ingela Zetterberg

Svenska Folkhögskolans Lärarförbund

Hans Åhlund

Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation

Mest läst