Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

EU måste backa om obligatorisk datalagring

EU-kommissionen bör omedelbart dra tillbaka sin stämning mot Sverige för att inte ha infört datalagringsdirektivet. Kommissionen bör i stället påbörja en process att göra datalagring frivillig för EU:s medlemsstater, skriver Lena Ek och Johan Linander (C).

Med krav på stora bötesbelopp fortsätter EU-kommissionen sin kamp för att tvinga Sverige att införa datalagringsdirektivet. I dag är den summa som avkrävs svenska skattebetalare uppe i cirka 50 miljoner kronor.

Datalagringsdirektivet innebär att teleoperatörerna blir skyldiga att lagra bland annat alla telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms från alla medborgare. Denna oproportionerliga masslagring av personuppgifter kränker den grundläggande rätten till ett privatliv som ett demokratiskt rättssystem är satt att försvara. EU:s oberoende datatillsynsman Peter Hustinx kallar, med all rätt, datalagringsdirektivet för den mest integritetsinskränkande lagstiftningen i EU:s historia.

För en tid sedan publicerade EU-kommissionen en utvärdering av direktivet som visar vad vi andra uppmärksammade för länge sedan – att direktivet inte garanterar att uppgifter lagras i enlighet med integritets- och personuppgiftsskydden, att författningsdomstolen i tre medlemsstater har underkänt implementeringen av direktivet eftersom det kränker medborgerliga fri-, och rättigheter, och att direktivets syfte att harmonisera den inre marknaden för telekomtjänster inte uppfylls.

Att direktivet skulle vara så genomarbetat att det fungerade i hela Europa stod uppenbarligen inte högt på agendan när den dåvarande justitieministern Thomas Bodström (S) på rekordtid drev det genom EU-maskineriet.

Eftersom direktivet inte har lyckats harmonisera den inre marknaden faller också det bärande argumentet för en tvingande gemensam europeisk lagstiftning. Men i stället för att dra den naturliga slutsatsen att direktivet måste avskaffas är kommissionens svar att direktivet ska försvaras och omarbetas.

Förödande kritik

Samtidigt som kommissionen publicerar sin utvärdering, och trots att den innehåller förödande kritik, har kommissionen dragit Sverige inför EU-domstolen för fördragsbrott. Det är en trångsynt och enkelspårig hantering av situationen.

Eftersom datalagringsdirektivet är så otydligt att det ändå ska omarbetas kan vi inte förstå varför en rättsprocess startats mot Sverige. Processen kommer ekonomiskt och tidsmässigt att kosta mer än vad den smakar – både för kommissionen och för Sverige.

I sitt svar till EU-domstolen skriver dessutom regeringen att de gällande svenska reglerna om teleövervakning är fullt tillräckliga för att tillgodose polisens behov och för att uppfylla de brottsbekämpande målen med datalagringsdirektivet. Redan i dag sparar telebolagen trafikuppgifter för eget bruk, exempelvis för att kunna ta betalt av kunder. I brottsutredningar kan den här informationen begäras ut i enlighet med rättegångsbalken. Dagens lagstiftning förmår alltså att både ge polisen den information som behövs för att utreda brott och lever upp till krav på skydd för rätten till ett privatliv.

Finns enklare metoder

Eftersom datalagringsdirektivet strider mot liberala grundvärderingar och sätter individens rätt till ett privatliv i gungning har Centerpartiet länge motsatt sig lagstiftningen. Den typ av brottslighet som kommissionen har för avsikt att bekämpa går bevisligen att komma åt med mindre ingripande åtgärder än att lagra över 500 miljoner EU-medborgares Internet- och telefontrafik.

När kommissionen dessutom i sin egen utvärdering kommer fram till att datalagringsdirektivet varken uppnår sitt syfte eller kan garantera ett skydd för enskildas personuppgifter kan vi inte komma till någon annan slutsats än att det är direkt olämpligt av kommissionen att tvinga Sverige att införa en otydlig och oproportionerlig lagstiftning.

Kommissionen bör därför omedelbart dra tillbaka sin stämning mot Sverige och dessutom påbörja en process som syftar till att göra datalagring frivilligt för EU:s medlemsstater att införa.

Lena Ek (C)

folkrättsjurist och Europaparlamentariker

Johan Linander (C)

jurist, riksdagsledamot och Centerpartiets rättspolitiska talesperson

Bild - 1
Bild - 2
Mest läst