Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Adam

Bild: Anna Svanberg

"EU fattigare utan Storbritannien"

Ledarkrönika

I dagarna tog den brittiske premiärministern David Cameron ett avtal med sig hem från Bryssel som syftar till att öka britternas autonomi och blidka landets EU-motståndare. Men det tunna avtalet gjorde troligtvis få särskilt nöjda. Tidningen Spectators politiske redaktör, James Forsyth, jämförde syrligt avtalet med en nymodig maträtt, en liten besvikelse serverad med stora fanfarer (6/11).

Kommer Storbritannien lämna EU? För tillfället ser det ut som Camerons mer försiktiga linje har ett blygsamt övertag inom Torypartiet som styr regeringen. Samtidigt visar de senaste opinionsmätningarna att befolkningen i stort lutar åt utträde ur unionen. Gruppen osäkra väljare är däremot fortfarande väldigt stor. 

Vad skulle hända om landet lämnade EU? En hel del, varav lite är positivt för Storbritannien eller de länder som lämnas kvar. Som Timbros vd Karin Svanborg Sjövall förklarade skulle ett brittiskt utträde fundamentalt förändra unionens karaktär (SvD 11/2). 

Mycket i det europeiska samarbetet har kretsat kring kompromissen mellan Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Skulle Storbritannien försvinna ur den ekvationen skulle den balans som förhindrat EU från att kantra till ett alltför detaljreglerat och centralstyrt samarbete förändras. 

Lite förenklat kan man säga att Storbritannien under EU:s hela historia sökt autonomi och liberaliseringar på den gemensamma marknaden. Medan Frankrike drivit unionen i en mer fördelningspolitisk riktning med ekonomiska garantier för det egna jordbruket, har Tyskland motiverats av en idealistisk inställning till unionen som en historisk nödvändighet. Samtidigt har Tyskland också eftersträvat goda villkor för sin starkt exportbetonade industri. Det är inte den av Frankrike omhuldade jordbruks- eller fiskeripolitiken, eller de milslånga lagtexterna och klumpiga stödprogrammen, som bidragit till ett starkare Europa utan den gemensamma marknaden. Och den har vi till stor del britterna att tacka för.

Helt avgörande för hur valrörelsen går är hur migrationen hanteras av EU. Snart närmar sig våren och med den tar migrationen sannolikt åter fart. Om EU:s yttre gräns fortsätter att läcka som ett såll är det troligt att EU-motståndarna får ordentlig medvind i opinionen.

Likaså skulle ytterligare försök att på EU-nivå komma överens om ett migrationsavtal ge förespråkarna för ”Brexit” en ordentligt skjuts i det kommande valet. Oavsett valresultatet blir 2016 ett ödesår för Europeiska Unionen.

Mest läst