Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Ett koldioxidfritt Sverige

Att begära tydliga besked på 30 års sikt är att begära mycket. Det räcker gott och väl om regeringen är konkret i valmanifestet.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Säg det regeringsutspel som imponerar på oppositionen när det är knappt tre månader till nästa riksdagsval? Oavsett innehåll – förmodligen inte ett enda. Om det finns inte mycket att säga. Är det valrörelse så är det.

Regeringsalliansens arbetsgrupp för miljö och klimat presenterade häromdagen en tjock lunta med mål för de närmaste 10 åren och visioner för de därpå följande 30 åren. Den som lever 2050 kan alltså summera resultaten.

– Det är oerhört tunt på konkreta åtgärder, kritiserade Miljöpartiets talesman Per Bolund, medan hans socialdemokratiska kollega, Anders Ygeman, fann ett viktigt besked, dock ofullständigt:

– Koldioxidskatten kommer att höjas. Men man säger inte med hur mycket eller när.

De båda kritikerna har rätt, men skjuter ändå förbi målet. Sammanlagt tio arbetsgrupper inom Alliansen arbetar med förslag på var sitt politikområde till regeringens kommande valmanifest. Det är där regeringen skall väga olika behov och intressen mot varandra och ge besked i kronor och procent.

Medan vi väntar på valmanifestet är det i varje fall inget fel på ambitionerna. För koldioxid föreslår arbetsgruppen att de svenska utsläppen, vid sidan om handeln med utsläppsrätter, skall minska med 40 procent till år 2020. Tio år senare, alltså 2030, skall den svenska bilparken inte behöva några fossila bränslen. Och 2050 skall Sverige inte bidra med några nettoutsläpp alls av växthusgaser i atmosfären.

Att redan nu vara konkret på 10, 20 och 30 års sikt är att begära mycket. Men särskilt intressant är förstås hur bilparken skall bli bensin- och dieselfri redan om 20 år. Miljöminister Andreas Carlgren (C), som lett arbetsgruppen, utlovar närmare besked i en särskild rapport före valet. Utmärkt!

Hur som helst kommer det att bli dyrare att släppa ut koldioxid. För att nå utsläppsmålen skriver arbetsgruppen "att koldioxidskatt och energiskatter fortsatt ska användas som effektivt styrmedel i klimatpolitiken".

Alltså höjda skatter – som Anders Ygeman konstaterade. Men Ygeman missade påpassligt ett annat besked i miljö- och klimatrapporten:

"Det är viktigt att ökade intäkter från klimatskatter och avgifter inte leder till ett totalt högre skattetryck."

Alltså skatteväxling – som Anders Ygeman i andra sammanhang är en varm anhängare av.

Klimat- och miljöpolitik är i hög grad EU-politik. När allianspolitikerna vill "förändra den gemensamma fiskeripolitiken mot ett hållbart fiske" och "inrikta" EU:s jordbruksstöd på miljöåtgärder så är det svårt att vara mer konkret. Vi beslutar inte ensamma.

Men visst finns det konkreta miljölöften i rapporten, Som exempelvis att "få bort otillåten bottentrålning i skyddade miljöer genom ökad kontroll och skärpta sanktioner". Det är bra, liksom löftena om höjda reningskrav på kommunala reningsverk, fler våtmarker, renare stränder (på kommunernas bekostnad dock) samt båtbottentvättar i alla större hamnar från 2012. Kanske kan vi till sist bli av med giftiga bottenfärger på fritidsbåtar. Då har vi nått ett mycket viktigt miljömål.

GP 24/6 -10

Mest läst