Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Ett föga konstruktivt raseriutbrott om språk

Det är obegripligt att en grupp språkprofessorer anklagar fakultetsnämnden för ett otidsenligt och vetenskapsfientligt agerande när den arbetar med kvalitetshöjande åtgärder och med att rätta mun efter matsäck, skriver bland andra Margareta Hallberg, dekan Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.

En grupp professorer vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet ondgör sig i på GP Debatt (20/6) över det faktum att Humanistiska fakulteten, under vilken institutionen är organiserad, har föreslagit att undervisningen i fyra språkämnen (ryska, italienska, antik grekiska och fornkyrkoslaviska) ställs in från och med 2013.

Fakultetsnämnden anklagas för att agera "nationalistiskt", "vetenskapsfientligt" och "otidsenligt". Det är hårda ord om de kollegor och studenter som genom sedvanligt kollegialt tillsättningsförfarande utgör fakultetsledning och fakultetsnämnd och när både bakgrund och skälen till förslaget samtidigt systematiskt förtigs artikeln igenom, antar den inlaga som rubriceras som debatt snarare formen av ett föga konstruktivt raseriutbrott.

Universitet och högskolor förvaltar skattemedel och det är ett förtroende som måste tas på största allvar. Lärosätena skall genom sina fakulteter och institutioner producera så högkvalitativ forskning och utbildning som de tilldelade resurserna tillåter.

Håller inte måttet

Ett tre år långt arbete med att genomlysa fakultetens olika ämnen har tydligt visat att vissa utbildningar inte kunnat upprätthålla kvaliteten. En sakkunniggrupp bestående av externa ämnesexperter från danska, finska, norska och engelska lärosäten har nyligen kunnat bekräfta den slutsatsen och rekommenderat fakulteten att minska volymerna och i stället lägga en större del av resurserna på att höja undervisningens akademiska nivå, som i många fall visat sig vara alarmerande låg.

Ur detta perspektiv klingar språkprofessorernas anklagelser om "vetenskapsfientlighet" plågsamt falskt.

Från 2013 minskas anslaget från Göteborgs universitets styrelse till fakulteten med 4,3 procent och ytterligare minskning är att vänta 2014. Humanistiska fakulteten skall i ett första steg minska med 155 studieplatser. Samtidigt höjs prislappen per studieplats. Kvalitet prioriteras därmed framför kvantitet.

Minst två konsekvenser

Fakulteten ansvarar för anslagsfördelningen till ämnena och frångår man en strikt tillämpning av medelstilldelningen utifrån kvalitet och ekonomi får det minst två konsekvenser:

1. Starkare miljöer får bidra mest till subventionerna, vilket på sikt utarmar våra mest högkvalitativa utbildningar.

2. Ett antal utbildningar, som i nuläget inte tillhör fakultetens starkaste men håller godtagbar kvalitet, försvagas så att de blir nya problem.

Osthyveln må förefalla tilltalande och ge ett sken av rättvisa, men den innebär knappast det strategiska ansvarstagande som professorerna tycks förutsätta – tvärtom.

Knappast enda verktyget

Språk ger inte internationalisering per automatik. Vid kommunikation mellan kulturer är språk ett verktyg, men det är knappast det enda verktyg som krävs. Det är därför högst anmärkningsvärt att det väcker sådant missnöje hos språkinstitutionens professorer när externa sakkunniga rekommenderar ökat samarbete mellan språkämnen som arabiska och kinesiska och samhällsorienterade ämnen som Mellanöstern- och Sydostasienstudier.

Med tanke på ovanstående är det obegripligt att professorerna anklagar nämnden för ett otidsenligt förfarande när fakulteten nu arbetar med kvalitetshöjande åtgärder och med att rätta mun efter matsäck. Om vi börjar hävda att lyhördhet för studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov är otidsenligt är vi illa ute. Då börjar elfenbenstornet bli väl högt och avståndet till dem som finansierar verksamheten alldeles för långt. Bristande självinsikt är ett väl så stort hot mot den egna existensen när omgivningens krav hårdnar.

Margareta Hallberg

professor i vetenskapsteori

dekan, Humanistiska fakulteten

Mats Andrén

professor i idé- och lärdomshistoria

prodekan, Humanistiska fakulteten

Christina Thomsen Thörnqvist

docent i latin

vicedekan för grundutbildning, Humanistiska fakulteten

Mest läst