Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Enoteca ­Maglia har mer genuin Italienkänsla än på mången trattoria i Trastevere.

Enoteca Maglia

Italiensk ristorante i ­tradimodern stil

Mariaplan (Slottsskogsgatan 46)

031-14 24 00

Öppet: Mån–tors från 17.30, fre från 16 (16–18 ”aperitivo”), lör–sön från 15. Frukost från 07, lunch mån–fre 11.30–14.

www.maglia.se

Prisläge huvudrätt: Ca 300 kr (menyn varierar).

Krögare: Robert Maglia.

Maten: Bas av högklassiga, lokalproducerade råvaror. Tydlig italiensk klang i kryddning och tillbehör.

Drycken: Italiensk vinlista (även öl!) långt utanför Systembolagets nötta spår. Flera små, intressanta producenter. Enoteca = vinotek, men än fattas det en bit innan det förpliktigande namnet har full täckning.

Vegetariskt: Ja.

Stämningen: Sorlande, chosefri, redan nu en känsla av lokal stammiskrog.

Tillgänglighet: God.

Uteätarnas nota för två: 3 rätter, 2 glas vin per person, vatten, kaffe 1 759 kr.

Scen 1: Mörk och kulen höstkväll i folktom, regnpinad stad. Bara två människor tycks vara ute. De hukar i blåsten, sneddar över en fetrondell och tvingas stanna för en spårvagn (3:an) som rasslar förbi. Kameran åker genom mörkret och stannar vid tre stora, varmt upplysta panoramafönster, innanför vilka det sitter fullt av folk som skrattar, äter, skålar, trivs. Det är dit det blöta paret är på väg.

Scen 2: De två dyngsura välkomnas in i värmen och trängseln med beskedet att ”det är lätt kaos här och så har det varit sen vi öppnade för mer än två månader sen. Ni hade beställt till klockan nio, ja ... Men det sitter fortfarande gäster vid ert bord. Kan ni tänka er att vänta en stund i baren, så bjuder vi på ett glas prosecco och lite antipasti?”

Värsta filmklichén är alltså verklighet på Enoteca Maglia. Ny, osvensk föreställning varje kväll…

Majornas nya, heta kvarterskrog ligger som ett skimrande smycke vid mörkrets Mariaplan. Inte bara lokalbefolkningen har skådat ljuset – ett sällskap från Stockholm rasade in efter oss och medan vi sippade på bjudbubblet hördes såväl engelska som tyska talas.

Men menyn är på italienska. Den står att läsa på griffeltavla och ändras dagligen, efter tillgång på attraktiva råvaror.

Stjärnkocken Robert Maglia (uttalas Máll-ja) från Bolzano proklamerade direkt avsikten med sitt nya etablissemang: ”Gastronomi för folk i jeans”. Adressen kunde knappast vara mer välfunnen. I stadsdelen duggar jeansen tätt, men här är det bäst att bakfickan putar ut av en hyggligt välfylld plånbok. Signor Maglia tar mer betalt än första anblicken av lokalen lurar dig att tro.

Av fyra vegetariskt dominerade primi piatti valde vi de två mest animaliska. Carpaccio di tonno för 169 kronor var vackert utlagd som en blomma med de tunna tonfiskskivorna som kronblad. Det doftade tryffel och god olivolja om anrättningen som var tryfferad med kapris hade en härligt skarp, sardellsmakande sälta. Läcker men liten portion. Vår Canneloni di ricotta (119 kr) var klassisk. Perfekt pasta, krämig ost, fräsande tomatsås så intensiv att receptet bara måste ha kommit från Pete Clemenza i familjen Corleones kök. Okomplicerat, ohyggligt italienskt.

Italiensk enkelhet och förstklassig råvara präglade även vår bistecca, trots att kossan bott på en gård i Skaraborg. Den helbakta vitlöken i halvor och rotfrukterna gjorde däremot rätten italiensk. Denna fenomenala ryggbiff är ett kapitel för sig och knappast något Robert Maglia suddar ut från griffeltavlan. I sex veckor får biffraden hänga i en stor, glasad ”mörningskyl”, till beskådande inne i matsalen. Kylen är ett skåp, som – ifall det gick sönder – skulle kunna användas som telefonkiosk. Biffen serveras egentligen endast i dubbelportion för 798 kronor. Men visst finns det alltid någon vid ett grannbord villig att dela det gigantiska och underbara stycke, med 100 procent köttsmak, som skärs ut från biffraden?

Ippoglosso (hälleflundra) visade sig ha tagit slut, så det fick bli en hastigt påkommen och för sitt pris något slätstruken slätvar (279 kr). Nej, inget fel på fisken – men ändå: vem går hit för fiskens skull?

Mätta som båda faktiskt var, hoppade vi formaggi och gick direkt på dolci. Av ett litet gäng traditionella, italienska desserter fick vi prova en halvsmält kula gelato och en nästan helsmält kula sorbeto (79 kronor tillsammans) samt en liten, men kladdande god chokladfondant för 105 tilltagna kronor.

Totalt 18

Förrätt 4/5

Huvudrätt 8/10

Dessert 3/5

Service 3/5

Mest läst