Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sza179fa

Språket behövs för att avläsa, analysera, kategorisera och förstå verkligheten. Bild: Lars Pehrson

En underskattad rikedom

Ledare Bokrean ser inte ut att avta i popularitet. Det är glädjande, men att läsningen sjunker i många grupper är oroande.

Slutet av februari är julafton för alla bokälskare. Den årliga bokrean orsakar långa köer i bokhandlarna och är nästan att likställa med en folkfest. Trots att många förutspått bokens utdöende – bokförsäljningen sjönk drastiskt för några år sedan – finns skäl att vara optimistisk för den som trivs bland papper och pärmar. Förra året ökade exempelvis nätbokhandeln Adlibris sin försäljning med 20 procent under februari månad, jämfört med tidigare år.

Men hur står det till med bokmalandet egentligen? Bland vissa grupper är läsandet hyfsat konstant sedan 1980-talet. Men bland stora delar av befolkningen sjunker det, främst bland unga män. År 2006 uppgav endast 13 procent av pojkarna i åldern 16-19 att de läser skönlitteratur varje vecka, enligt en undersökning från Kulturrådet. Flickorna i samma ålderskategori läser betydligt mer, men statistiken pekar ändå tydligt neråt.

Att läsningen minskar bland ungdomar syns inte minst i de katastrofala Pisa-mätningarna. Den som inte läser får ett bristande ordförråd, vilket i sin tur leder till att han eller hon får svårare att lära sig och analysera information, oavsett om det rör sig om matematik eller historia.

Språket är också en klassfråga. Högre tjänstemän och akademiker läser mer än arbetare. Läser man mycket får man ett rikare ordförråd och hanterar språket bättre, och att kunna uttrycka sig väl är en statussymbol. Att använda begrepp som mottagaren inte begriper är ett klassiskt sätt att markera en maktposition. I Sverige talar vi mycket om klasskillnader i ekonomiska termer, men glömmer dessvärre bort icke-materiella ojämlikheter, kanske för att bildning ofta anses vara ett borgerligt påfund.

Är det ett problem att läsningen sjunker bland ungdomar? Ja, det är det. Språket är det som gör människan unik, och påverkar fler delar av samhället och livet självt, än vad man kanske tänker sig.

Man behöver inte gå så långt som att säga att språket skapar verkligheten, vilket en populär teori menar, för det stämmer inte helt. Den fysiska världen finns där ute, även om vi inte har ord för att beskriva den. Däremot behövs språket för att avläsa, analysera, kategorisera och förstå verkligheten.

 

Vilka ord vi väljer att beskriva tingens tillstånd med har betydelse för hur våra hjärnor avläser världen. Ta exempelvis ordet islamofob. Fobi betyder ungefär ”tvångsartad rädsla”. I medicinsk mening innebär det att man är orimligt rädd för till exempel höjder, eller är besatt av att konstant tvätta sig.

När man sätter ordet i en annan kontext, som i det här fallet vissa personers inställning till människor med en specifik trosuppfattning, behåller ordet sin ursprungliga association till rädsla. Men när man ändrat sammanhanget blir det missvisande. Genom att kalla muslimhatare för ”islamofober” skapas förståelsen att de egentligen bara lider av en psykisk åkomma som skulle kunna botas. I själva verket rör det sig om attityder som avsky och hat mot en grupp – och när ordet islamofob missbrukas med flit – teologisk eller filosofisk kritik mot en religion. På så vis kan en felaktig beskrivning av en företeelse bli ett hinder för att hantera densamma.

 

Men förvirring av den här typen är inte det enda problemet som uppstår när ens språkbehärskning är begränsad. Det är en mänsklig tragedi när orden tar slut. De flesta har antagligen någon gång upplevt frustrationen i att uppfyllas av en känsla som man inte kan uttrycka, eller slagits av en tanke eller insikt som inte låter sig formuleras – ”jag vet inte hur jag ska förklara, men…”. Äger man inte orden kan man inte heller kommunicera sina upplevelser till andra. Nästan ännu värre är oförmågan att kunna kommunicera sina upplevelser till sig själv. På så vis får den som har ett fattigt ordförråd en sämre självförståelse.

Utan ett välutvecklat språk blir människan ensam och oförstående, inför sig själv och världen. Därför är det värt väntan i kön på bokhandeln. Att läsa är nämligen en av de bästa investeringarna man kan göra åt sig själv. Förhoppningsvis är detta en insikt som kommer den yngre generationen till del.

Mest läst