En stark miljöpolitik vågar ta sig an både de lätta och svåra miljöproblemen, i stället för att naivt hoppas på att ny teknik löser allt, skriver Lise Nordin och Oskar Broberg.
En stark miljöpolitik vågar ta sig an både de lätta och svåra miljöproblemen, i stället för att naivt hoppas på att ny teknik löser allt, skriver Lise Nordin och Oskar Broberg.

En myt att tillväxten löser miljöproblem

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

De senaste åren har miljöteknikbranschen utvecklats till en politiskt omhuldad tillväxtbransch. Branschen skapar arbetstillfällen och utlovar en miljömässigt hållbar framtid. Ny teknik är visserligen nödvändig på många områden, men som grund för miljödebatten är teknikoptimismen en förrädisk utgångspunkt.

Utgångspunkten i miljödebatten måste i stället vara tillståndet i miljön. De svenska miljömålen lades fast 1999. Miljömålen beskriver de största miljöutmaningarna som Sverige står inför och ambitionen är att målen ska vara uppfyllda 2020. Halvvägs dit kan man konstatera att av de 16 målen bedöms endast målet om ett skyddande ozonskikt var möjligt att nå inom den utsatta tidsgränsen. För flera av miljömålen går utvecklingen bakåt. Det står alltså klart att den politik som förts hittills inte löser miljöproblemen.

ANNONS

En seglivad myt

Vi menar att kombinationen teknikoptimism och naiv tillväxttro är en av huvudorsakerna till den negativa utvecklingen. Det finns en seglivad myt om att miljöproblemen avtar när ett lands befolkning når över en viss ekonomisk nivå. Om vi bara blir tillräckligt rika så ska miljöproblemen lösa sig automatiskt. Den här inställningen har styrt alltför mycket av den miljöpolitiska debatten. Studier av sambandet mellan olika länders ekonomiska utveckling och miljöpåverkan visar nämligen att tillväxt inte är en garant för bättre miljö.

Nationalekonomen Paul Ekins har visat att varken OECD eller EU-kommissionen har presenterat några data som stödjer idén att rika länder kan växa ur miljöproblem. Den rika delen av världen har visserligen minskat utsläppen av ämnen såsom bly, svavel och freoner men samtidigt har utsläppen av ämnen som koldioxid och kväve fortsatt att öka trots ekonomisk tillväxt. Dessutom tillkommer nya miljöproblem, som fler hälsoskadliga kemikalier.

Ny teknik löser inte alla problem

Ny miljöteknik kan vara till stor nytta för att hantera utmaningar där det finns en tydlig teknisk lösning – som när kylskåpsfreonet kunde bytas ut eller när bensin kunde göras blyfri. Det innebär dock inte att en teknisk lösning finns på alla miljöproblem. Många miljöutmaningar handlar om att vi delvis måste lägga om vår livsstil. Denna omställning kräver systemförändringar som marknaden inte klarar av att lösa på egen hand.

ANNONS

Aktuell samhällsvetenskaplig miljöforskning visar i stället att det är politiska beslut som leder till förbättringar på miljöområdet. Den positiva utvecklingen för miljögifter såsom freoner och bly har båda föranletts av politiska beslut som styrt marknaden och samhällsutvecklingen. Detta är politikens skyldighet. Professor Tomas Sterner vid Handelshögskolan i Göteborg visar exempelvis att skatter på fossila bränslen är den viktigaste faktorn när det gäller att förklara skillnaden mellan olika rika länders utsläpp av växthusgaser.

Sambandet mellan bensinpris och efterfrågan har varit stabilt över 1900-talet och Sterner visar att Europa troligen skulle vara lika bil- och oljeberoende som USA i dag om vi inte haft höga skatter på bensin. Detta är ett exempel på hur politiska beslut är nödvändiga för en mer hållbar samhällsutveckling.

Från såväl samhällsvetenskaplig som naturvetenskaplig forskning har vi i dag goda kunskaper om vad vi behöver göra för att komma närmare en lösning på de utmaningar som miljömålen ställer. Vi vet att tillväxt i sig inte är någon garant för en bättre miljö. Vi vet att vi behöver en kraftfull miljöpolitik med fungerande styrmedel. Vi vet att vi behöver lämna den naiva teknik- och marknadsoptimismen bakom oss och våga diskutera frågor som rör livsstil och konsumtion.

ANNONS

Vi behöver en starkare miljöpolitik som utgår ifrån de realiteter vi känner till från svensk och utländsk forskning. En stark miljöpolitik vågar ta sig an både de lätta och svåra miljöproblemen, i stället för att naivt hoppas på att ny teknik löser allt. För att lyckas med detta krävs dock modiga politiker som vågar problematisera den tillväxtideologi som alltför länge präglat svensk politik, från höger till vänster.

Lise Nordin (MP)

miljövetare och riksdagskandidat

Oskar Broberg

forskare och lärare ekonomisk historia,

Göteborgs Universitet

ANNONS