Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

En miljard extra till sjöfarten

Regeringen vill satsa drygt en miljard kronor extra på sjöfarten de närmaste tre åren. Sänkta farledsavgifter skall ge billigare fartygstransporter.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 18 september att Sjöfartsverket får 900 miljoner kronor under de tre åren 2014-2016 till isbrytning och underhåll av farleder, kanaler och slussar.

- Vi vill kompensera sjöfartsnäringen och den svenska basindustrin för de ökade kostnaderna som uppkommer när kravet på miljövänliga bränslen genomförs 2015, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som i dag inledningstalar på Donsö Shipping Meet.

- Regeringens besked är positivt, säger Redareföreningens vd Christer Schoug.

Sedan många år bekostas isbrytning och underhåll av farlederna helt och hållet med farledsavgifter. För Stena Line ligger de årliga farledsavgifterna mellan 35 och 40 miljoner kronor.

Men i år har det tillkommit höjda avgifter för rederier. Tidigare subventionerades Transportstyrelsens så kallade tillsynsavgifter delvis genom farledsavgifterna. Det gör de inte längre. Transportstyrelsen har därför höjt avgifterna för tillsynen rejält. Stena Line, med 12 svenskflaggade färjor, betalar numera cirka tre miljoner kronor om året för Transportstyrelsens tillsyn.

- Nackdelen med de höjda tillsynsavgifterna är att de inte är neutrala, säger Schoug.

- De drabbar enbart svenskflaggat tonnage, och i synnerhet färjetrafiken. Medan farledsavgifterna gäller för all sjöfart i svenskt vatten, oavsett flagg, säger Redareföreningens vd.

Sjöfartsnäringen har länge klagat över att åkerier och tågtrafikföretagen inte betalar alla kostnader för väg och järnväg.

Med införandet av svaveldirektivet 2015 kommer kostnaderna för fartygstrafiken att öka kraftigt.

I Östersjön, Nordsjön och Engelska Kanalen får endast bränslen med en svavelhalt om högst 0,1 procent från och med 2015.

Det tvingar rederierna att modifiera eller byta motorer eller att installera reningsutrustning och att använda lågsvavlig olja eller alternativa bränslen som naturgas.

Enligt en beräkning kostar detta mellan 12 och 28 miljarder kronor per år i ökade fraktkostnader.

Andra kalkyler visar betydligt lägre belopp men i vilket fall som helst handlar det om betydande kostnader för sjöfartsnäringen och därmed för transportköpare och svensk basindustri.

Med extrapengarna som regeringen nu ställer i utsikt kan Sjöfartsverket sänka farledsavgifterna radikalt.

Dessutom tillförs Sjöfartsverket 45 miljoner kronor extra per år för sjö- och flygräddningen.

- Sjöfartsnäringen skall inte behöva betala för de räddningsinsatser som görs för skridskoåkare som hamnat i nöd eller småbåtar som kör vilse i dimman, säger Elmsäter-Svärd.

Regeringens satsning

Regeringen vill satsa 1 035 miljoner kronor på sjöfarten under åren 2014-2016.

900 Mkr är en tillfällig satsning fördelad i tre år till isbrytning samt drift av farleder, kanaler och slussar.

45 miljoner kronor går till Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningsverksamhet.

De 900 miljoner kronor finansieras genom en omdisponering av satsningen på infrastruktur åren 2014-2016.

Den totala ramen om 522 miljarder kronor blir intakt.

Elmsäter-Svärd.jpg
Mest läst