Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Det finns anledning att försöka färdas mot ett ägarsamhälle snarare än ett lånarsamhälle. Därför måste det enskilda sparandet stimuleras, skriver debattörerna. Bild: Arkivbild: Jessica Gow

En årslön på banken med ny sparreform

Debatt Med en sparad årslön skulle fler våga säga adjö till sin chef och byta jobb. Fler skulle ha kapital att starta företag eller klara kriser bättre. Därför behövs en sparreform efter samma principer som präglat jobbskatteavdraget med fokus på låg- och medelinkomsttagare, skriver Henrik von Sydow och Johnny Munkhammar (M).

Med Alliansregeringens skattesänkningar, främst riktade mot låg- och medelinkomsttagare, har jobben blivit fler, och fler kan leva på sin lön. Målet är att den enskilde ska kunna utveckla sitt eget liv och stå på egna ben genom egen försörjning. Moderaternas idé är att Sverige ska bli ett skatteparadis för låg- och medelinkomsttagare där fler i arbete prioriteras framför bidrag i utanförskap.

Vi bör fokusera på att fortsätta underlätta för människors skapande insatser som utbildning, arbete och företagande. Arbete lönar sig fortfarande inte tillräckligt väl, särskilt för låginkomsttagare. I det nära perspektivet är det därför av största vikt att vi fortsätter genomföra jobbskatteavdrag och höjningar av brytpunkterna för statlig skatt. Så förstärks arbetslinjen och så skapar vi större svängrum i människors vardag.

Möjligt bygga en buffert

Att fler får behålla betydligt mer av sina inkomster skapar större möjligheter att bygga upp en ekonomisk buffert. Men svensken har i genomsnitt bara en sjättedel så stor sparbuffert som italienaren, trots högre inkomster. Ett hushåll med lågt sparande har givetvis svårt att klara oförutsedda utgifter. Det kan handla om allt från en trasig spis eller kyl till att kunna hantera perioder där inkomsterna av olika skäl blir lägre än vanligt.

Större ekonomisk egenmakt går bortom kronor och ören. I grunden är det fråga om ökad självständighet, trygghet och frihet. Med en sparad årslön skulle fler våga säga adjö till sin chef och byta jobb. Fler skulle ha kapital att starta företag. Man skulle klara kriser bättre. Beroendet av beslut hos olika myndigheter skulle minska. Långsiktigt tänkande och ansvarstagande skulle uppmuntras.

Idén om ekonomisk egenmakt är inte ny i Sverige. Till skillnad mot de feodala länderna i övriga Europa hade Sverige alltid självägande bönder. Under det tidiga 1900-talet var exempelvis Egnahemsrörelsen viktig. Då handlade det om boende, men idén var densamma; vanliga människor skulle äga makten över sin vardag. Denna idé bör återuppväckas.

Nu introduceras det nya investeringssparkontot, där den enskilde kan placera sina värdepapper och få låg skatt på avkastningen – vilket är bra. Men ska vi kunna bryta med ett halvsekels politik där den enskilde inte skulle ha något ansvar för sin ekonomiska trygghet kan mer behöva göras. Det ska löna sig att arbeta och det ska löna sig att spara.

För att åstadkomma detta kan vi skapa än bättre drivkrafter för det enskilda sparandet. Vi lämnar in en motion till Moderaternas partistämma med reformförslag som stärker människors möjlighet till sparande. Det är viktigt att samma principer som präglat jobbskatteavdraget också ska prägla en framtida sparreform. Fokus måste vara på låg- och medelinkomsttagare. En meny av olika reformer skulle då kunna tänkas.

En metod vore ett egenmaktskonto med avdragsrätt för sparande. Alla medborgare skulle få en skattelättnad på 30 procent på besparingar upp till 50 000 kronor. Användandet av dessa besparingar bör regleras av andra villkor än ett vanligt konto, exempelvis med en viss inlåsningstid. För att verkligen nå personer som lever under knappa villkor bör även socialbidragstagare som till viss del arbetar få spara utan att det påverkar socialbidraget. Det stärker därmed även arbetslinjen.

Reformen skulle påverka statens skatteintäkter. Om vi antar att en miljon svenskar skulle utnyttja möjligheten med reformen, men att avkastningen är skattepliktig på vanligt sätt med 30 procent, så kan de uteblivna intäkterna för staten uppskattas till strax under 10 miljarder kronor. Vi vill fortsätta värna starka offentliga finanser samtidigt som vi lägger grund för starkare finanser och större sparkapital för alla hushåll.

Uppmuntrar till sparande

Ett ytterligare steg att ge goda fortsatta incitament för sparande, utöver grundplåten, vore ett jobbskatteavdrag för kapitalinkomster, utformat som ett grundavdrag. Då skulle man betala lägre skatt på mindre besparingar, vilket skulle uppmuntra fler att börja spara. Det sprider riskerna för den enskilde och ger fler möjlighet att tjäna på de höga kapitalavkastningar som globaliseringen medför.

Det viktiga är inte tekniken utan målet; att stärka möjligheter till enskilt sparande och större ekonomisk självständighet. Det finns i dag en berättigad oro för skuldsättning. Många länder har betydligt större problem i detta avseende än Sverige. Men även här finns anledning att försöka färdas mot ett ägarsamhälle snarare än ett lånarsamhälle. Det enskilda sparandet är en del av en ansvarsfull, hållbar ekonomisk utveckling.

Henrik von Sydow (M)

riksdagsledamot, ordförande i skatteutskottet

Johnny Munkhammar (M)

riksdagsledamot

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst