Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Emanuel Karlsten. Bild: Lisa Thanner

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Emanuel Karlsten bävar på plats i Strasbourg

    "Det är i de här förvirrade korridorerna som internets framtid nu ska avgöras" skriver Emanuel Karlsten inför EU-parlamentets historiska beslut om länkskatten.

    Onsdag klockan 12 kan en sista livlina kastas ut till internet. Jag är på plats i Strasbourg, kanske inte så mycket för att bevaka det, som för att bevittna det. Det känns historiskt på något sätt. Stämningen är lite märklig, en blandning mellan upprorisk nonchalans och förlägen nervositet. Det är kanske inte så konstigt.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Nu avgörs frågan om länkskatt

    Förslaget det handlar om är det som kallats “länkskatt” och “internetfilter”. En i grunden god tanke; upphovshavare ska få betalt för material som sprids på nätet. I praktiken innebär det att sajter tvingas filtrera allt användare gör, ta bort det som kan bryta mot upphovsrätten eller ta betalt om de vill länka till nyheter. Förslaget passerade ministerrådet och det juridiska utskottet, men när det skulle passera parlamentet reagerade internet med kraft och ledamöter kontaktades från oroliga medborgare över hela Europa. I efterhand berättade ledamöter att de aldrig varit med om något liknande, flera berättade om hur de tagit emot tiotusentals mejl och telefonsamtal. Vad händer? Parlamentet stoppade frågan, bordlade den - till idag.

    Därför är det nervöst. För vad ska man rösta nu? Möjligheten att lägga ned förslaget nu finns i praktiken inte, men ändringar kan göras inför det som kallas trilogsamtal. 244 förslag till tillägg har skickats in. Det är ovanligt många, mer än fem gånger så många som behövs för att talmannen ska få makt att skicka tillbaka förslaget till utskotten. Det kommer inte hända nu. Frågan är för känslig. Europas internet vibrerar ju?

    Det kommer inte hända nu. Frågan är för känslig. Europas internet vibrerar ju?

    På tisdagens morgon träffades svenska socialdemokratiska ledamöter för att äta frukost. Pressen är med. Ingen av ledamöterna kan svara på vad de ska rösta på. De vet inte. Ska fundera och diskutera. Kanske vet de ikväll? Då är det bara timmar kvar. Fi:s Soraya Post håller också pressträff, säger samma sak. Flera av de stora grupperna har kvällen på sig att hitta en linje.

    Frågan är infekterad

    Andra tolkar engagemanget från medborgare på andra sätt, som att de är utsatta för en kampanj. Jasenko Selimovic (L) visar upp sin mobil när vi träffas. “Kolla vad som skickats bara under tiden vi suttit här!”. Han visar upp de många mejlen han har fått. Han menar att det är konstruerat, en påverkanskampanj betald av Google och Facebook. Hur han vet det? Han har hört. Och han är inte ensam. Frågan är infekterad, i korridorerna viskas det om att lobbyister och PR-företag är helt fulltecknade av aktörer som vill lobba mot ledamöter. Svenska författarförbundet går ännu längre än Selimovic, skriver under måndagen en debattartikel om att det pågått “fejkade medborgarkampanjer”, att parlamentarikerna inte kunnat “stå emot” medborgarna.

    På internets olika forum är det tvärtom. Där pekas de mäktiga upphovsrättsorganisationerna ut som de som långsamt förstör internet. I parlamentet får de stöd, Wycleaf Jean uppträder på en av korridorernas olika scener under tisdagskvällen, “Killing the internet softly”. Han vill markera att artister måste använda internet, inte arbeta mot det.

    Det är märkligt alltihop, att det är i de här förvirrade korridorerna som internets framtid nu ska avgöras. Vid lunchtid på onsdag vet vi hur det slutar. Just nu vet inte särskilt många någonting.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.