Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Elnätbolagen har höjt sina priser mycket kraftigt. Och den nya nätprismodellen kommer att öka vinstmarginalerna ytterligare. Något som kan komma att kosta konsumenterna sju miljarder kronor extra per år, skriver debattörerna.

Elnätbolagens vinster är oacceptabla

Elnätbolagen har chockhöjt sina priser. Jämfört med den allmänna prisutvecklingen har elnätspriserna höjts tre gånger så mycket sedan år 2000. Detta är oacceptabelt. Näringsminister Maud Olofsson bör omedelbart skärpa övervakningen i näten, skriver bland andra Sture Blomgren, ordförande HSB.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag är de stora bolagen Eon, Fortum och Vattenfall elnätsägare i nästan hälften av alla kommuner och har en dominerande ställning när det gäller eldistributionen på landsbygden. Samtidigt har elnätspriserna ökat kraftigt och det är dessa tre stora företag som tagit täten i att höja priserna.

Varje år genomförs den så kallade Nils Holgersson-undersökningen, som jämför landets alla energitaxor. De senaste tre åren har visat på samma trend: priserna i elnäten stiger kraftigt.

Eftersom det är fråga om en monopolmarknad finns en övervakande myndighet – Energi-marknadsinspektionen (EI) – som ska skydda kunderna och förhindra överprissättning. Men sedan EI övergav sin prisprövningsmodell, ”nätnyttomodellen”, för tre år sedan har priset höjts med 20 procent, enligt Nils Holgersson-undersökningen. Jämfört med den allmänna prisutvecklingen har elnätspriserna höjts tre gånger så mycket sedan år 2000. Detta är naturligtvis oacceptabelt.

De större aktörerna har också genomfört en utjämning av priserna uppåt i de egna näten med stöd av ellagen. Det har lett till orimligt stora prisskillnader mellan kommuner med likvärdiga förutsättningar.

I Kungsbacka har elnätspriset höjts från 26 öre till 57 öre per kWh mellan 2002 och 2010, en höjning på över 1 000 kronor per år och hushåll i flerbostadshus om man räknar ihop fastighetsel och hushållsel. Här kan konsumenterna inte heller byta distributör av el: Detta är inte rimligt.

När EI granskade elnätpriserna med hjälp av den förra prismodellen (nätnyttomodellen) visade det sig att många nätbolag tog en halv gång för mycket betalt, eller mer. Kraftbolagen anlitade juridisk expertis som gång på gång stämde inspektionen tills processerna lamslogs. EI vädjade om en ny lag som skulle ge dem rätt att reglera nätavgifterna på förhand i stället för i efterskott.

Den nya modellen som nu införs räknar avkastning (vinst) som om näten är helt nya som ger höga vinstmarginaler, trots att näten i verkligheten är gamla och redan avskrivna. Samtidigt sätts underhållskostnaderna högt, med motivering att näten ju egentligen är gamla. Monopolen kan på det sättet ta betalt två gånger. Konsultföretaget Sweco har på vårt uppdrag räknat fram att detta kan komma att kosta konsumenterna sju miljarder kronor extra om året.

Efter två rekordkalla vintrar på rad pågår nu ett eluppror i landet. Maud Olofsson har slutat tala om att elmarknaden fungerar som den ska. Nu har hon chansen att skärpa övervakningen i näten. Vinsterna i nätbolagen måste stå i proportion till risken, som naturligtvis är låg, eftersom det rör sig om en monopolmarknad för en vara som ingen kan vara utan. Det återstår dock att se om det finns en politisk vilja att skydda konsumenterna på denna monopolmarknad.

Sture Blomgren

ordförande HSB

Jakob Eliasson

energipolitisk expert Villaägarnas riksförbund

Kurt Eliasson

vd Sabo

Barbro Engman

förbundsordförande Hyresgästföreningen

Sten-Åke Karlsson

vd Riksbyggen

Reinhold Lennebo

vd Fastighetsägarna

Mest läst