Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Elinor Ostrom

Bild: Bild: Jacob Kriese, Indiana University/AP

Elinor Ostrom har breddat ekonomiforskningen

Ekonomi Ekonomiprisvinnaren Elinor Ostroms forskning har fått stort genomslag för såväl statsvetare som ekonomer. Men även räkfiskare på Gullmarsfjorden har påverkats av den amerikanska forskarens arbete.

Forskning inom ekonomi har på senare år mer och mer intresserats sig för det mänskliga beteendets påverkan. Ett nytt forskningsområde har skapats där ekonomer, statsvetare och psykologer samsas.

En av frontfigurerna inom detta område är Elinor Ostrom, som i grunden är statsvetare. Hon är idag en av de mest citerade statsvetare som finns och hennes bok Governing the Commons har blivit mer eller mindre klassisk inom forskningen.

Den boken har precis översatts till svenska av Arkiv förlag i Lund. På svenska heter den Allmänningen som samhällsinstitution. För någon vecka sedan trycktes de första exen med ett förord av Lennart J Lundqvist. Där skriver han att Elinor Ostrom i flera år varit en tänkbar kandidat för att få Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne.

– Jag får ta och skriva om det förordet nu, säger Lennart J Lundqvist, professor i statvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Lennart J Lundqvist har själv träffat pristagaren flera gånger.

– Hon är en otroligt produktiv forskare och verkligen välförtjänt av det här priset.

Elinor Ostrom har forskat om hur våra gemensamma resurser, till exempel fiskbestånd, bäst bör utnyttjas.

Garret Hardins presenterade på 60-talet begreppet "allmänningarnas tragedi" där han hävdar att allt som vi äger gemensamt riskerar att överexploateras.

Elinor Ostroms var en del i motvågen mot Hardins påstående. Hon menar att genom klara regler om hur allmänningarna ska utnyttjas går det att främja tillit och ett ansvarfullt resursanvändande.

Elinor Ostrom har studerat allmänningar som inte överutnyttjas, till exempel schweiziska alpängar eller för den delen svenska fiskeskyddsområden. Genom sin forskning har hon visat att tillit är botemedlet mot att aktörer agerar kortsiktigt och egoistiskt.

Håkan Eggert är docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Hans forskning har haft mycket anknytning till det som Elinor Ostrom ägnat sig åt.

– Jag tycker det var väldigt roligt att hon fick priset. Jag har länge tyckt att hon varit en bra kandidat till ekonomipriset även det alltid sticker i ögonen på vissa när inte en ekonom får det. Dessutom var det på tiden att en kvinna fick det. Att det tagit en sådan tid är fruktansvärt dåligt.

Håkan Eggert menar att Elinor Ostroms forskning ingjuter hopp och optimism.

– Hennes största bidrag till forskningen är att hon visar att människor visst kan samarbeta och inte alls behöver vara egoistiska och kortsiktiga. Det är inte så vanligt med en forskare som erbjuder framtidstro. Elinor Ostrom kombinerar det med en gedigen vetenskaplig skicklighet.

Håkan Eggert är själv inblandad i ett forskningsprojekt med ostromska förtecken. På Gullmarfjorden i Bohuslän får endast en fem fiskare tråla räkor. Det fisket är både ansvarstagande och lukrativt.

– Det fungerar väldigt bra där. De fiskarna har mycket god lönsamhet så det är en liten ostromsk framgång.

Elinor Ostrom föddes 1933 och är professor i statskunskap på Indiana University. Det är inte första gången hon får ett svenskt pris. Tidigare har hon blivit hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet.

1999 fick Elinor Ostrom Skytteanska priset vid Uppsala universitet. Det besöket i Sverige var nog inte bara en positiv upplevelse för Elinor Ostrom eftersom hon då bröt benet under en promenad i Marstrand.

Mest läst