Ett vanligt inslag i de tjejtidningar som jag brukade läsa under min uppväxt var den så kallade killpanelen. Den bestod av ett gäng vanliga grabbar som fick representera det andra könet och besvara frågor om allt från huruvida killar bryr sig om små bröst till hur de vill att en tjej ska vara. Inslaget har förpassats till de delar av skallen som består av tonårsminnen jag helst vill glömma, ihop med ett uttalande av panelen om att en tjej ska ha "en strippas kropp och en delfins själ".
Men tji fick jag. Expressen bestämde sig nämligen för att skapa en vuxen killpanel med mogna kändismän för att besvara kvinnliga läsares brev om relationer. De senaste åren har Marcus Birro, Leif GW Persson, Pigge Werkelin, Robert Aschberg och Paolo Roberto fått vara männens röst i tidningen. Hela konceptet bygger på att män och kvinnor är väsenskilda varelser och att det andra könet är ett ständigt mysterium som måste omtolkas genom en hjälpande hand av representanter för heterosexuella män.
Just nu säljs en bilaga ihop med Expressen. Den har fått titeln Män – så funkar de och består till största delen av manspanelens samlade svar från de senaste åren. Så hur funkar männen? Inte särskilt bra visar det sig. Bilagan är indelad i kapitel med nedslående rubriker som "Män som är lata och egoistiska", "Män som är elaka" och "Män som är oengagerade". Mellan kapitlen görs det reklam för dildos, ifall läsaren skulle föredra en sådan efter genomgången av det manliga könets alla tillkortakommanden.
En närläsning av breven ger en sorgsen känsla. Många av dem handlar om partners som varken bryr sig om barn eller hem, som är oförmögna att tala om känslor eller som dricker för mycket. Här finns också allvarliga vittnesskildringar av misshandelsrelationer, psykisk terror och våldtäkter. "Dumpa skitstöveln" är det vanligaste svaret från panelen.
Frågorna blir en skärva ur en könsmaktsordning, hur glättigt den än marknadsförs som en relationsbilaga. För nej, män funkar inte såhär. Men ett ojämställt samhälle gör ofta det. Det ligger inte i männens natur att fly undan disken eller ha sex med någon som säger nej. Lika lite finns det goda män (manspanelen) och onda män (brevskrivarnas hopplösa karlar). Däremot finns det maktskillnader, strukturer och skilda förväntningar som slår in kilar mellan män och kvinnor och som får dem att framstå som diametralt olika sorters människor, där en gotländsk entreprenör och en före detta proffsboxare måste tolka tecken åt en. Den här sortens journalistik förolämpar såväl män som kvinnor. Ingen är vinnare i det här haveriet.
Elin Grelsson Almestad är medarbetare på kulturredaktionen och rekommenderar Liv Strömquists seriealbum Prins Charles känsla för vettigare läsning om relationer och kön.
