Siffrorna kommer från kommunens egen välfärdsundersökning för 2009. Trots att Härryda har satsat stort på skolmaten de senaste sex åren uppskattar måltidsservice att eleverna bara äter 70 procent av den portionsstorlek som de borde få i sig.
- Tyvärr dominerar attityder som att skolmaten är dålig. Det tar tid att förändra. Ungdomar har mycket pengar att röra sig med vilket gör att de har möjlighet att äta godis i stället för att äta en tillräcklig lunch, säger Rosa Falk.
Sedan 2004 har bland annat kommunens personal utbildats, extra satsningar på sallader har gjorts och föräldrarna har bjudits på skolluncher.
Det fullt med elever i matsalen på Ekdalsskolan i Mölnlycke när GP är på besök. Vid ett bord finns den varma maten, det andra är fullt med sallader och olika grönsaksröror.
Linn Stolt och Julia Reintz går i sjätte klass och har precis ätit färdigt. De äter alltid skollunch och har en del synpunkter.
- För det mesta är maten god. Men ytan på fisken kan vara lite väl hård ibland och potatisen är ofta hård utanpå och för mjuk inuti, säger Linn Stolt.
Men de är överens om en sak.
- Salladen är jättebra. Även om den kan se lite konstig ut så är det bra att man kan välja och plocka själv. Det är gott med olika alternativ, säger Julia Reintz.
På Ekdalaskolan har mattänkandet integrerats i ämnen som biologi, idrott och hemkunskap. Elevernas scheman har också lagts så att de har gott om tid på sig att äta. Arbetet handlar också om närvaro.
- Vi jobbar mycket med klasslärarna och försöker vara observanta på vilka som äter eller inte. Sedan handlar det om att vara ett gott föredöme själv, att äta i skolmatsalen och se till att eleverna äter, säger skolans rektor Ulrika Munkby.
Bland eleverna i årskurs 1–5 äter 95 procent skollunch.
Bland de årskurs 6–9 äter 85 procent skollunch.
