I år fyller världens äldsta centralbank, Riksbanken 350 år, och det firar den med att åka ut i landet och berätta om sin historia och bjuda på Prinsesstårta.
Log och knep ihop
Det föll på vice riksbankschefen Henry Ohlsson att åka till Göteborg, och då passade han på att besöka Västsvenska handelskammaren. Det var fullknôkat och alla hängde vid Henrys läppar, i hopp om att han skulle yppa någon Riksbankshemlighet. Han log och knep ihop, förstås.
Däremot är det ingen hemlighet att Henry Ohlsson tycker att det är dags att höja reporäntan. Därmed har han fått epitetet hök av medier, men han blev ändå nedröstad av de andra fem vid senaste penningpolitiska mötet.
Men i vinter får svenskarna nog räkna med att räntan kommer att höjas, för inflationen har nu legat runt två procent under ett tag.
– Det finns en förväntan om en höjning av reporäntan antingen i december eller februari nästa år. Och det kan bli en halv procentenhet per år under de kommande åren, säger Henry Ohlsson.
I början på 2015 sänktes reporäntan för första gången sedan 1668 till ett tal som var under noll. Därefter har den sänkts i tre omgångar till minus en halv procent, där den legat de senaste åren.
Samtidigt ser man att konjunkturen kommer att försvagas nästa år.
– Vår bedömning är att det kanske kommer att mattas av något, men vi kommer ändå att ha en tillväxt på två procent i Sverige under de kommande åren och i historisk jämförelse är det höga tal, säger Henry Ohlsson.
Nästan full sysselsättning
Det finns mycket som går Sveriges väg just nu, konstaterar han. Arbetslösheten ligger på runt sex procent, och ser man till de starka grupperna som väletablerade medlemmar i arbetslöshetskassor och födda i Sverige är det i princip full sysselsättning i dag.
– De som har problem på arbetsmarknaden i dag är de som tillhör någon av de utsatta grupperna; de som har ett funktionshinder, dålig skolutbildning, födda utanför Europa. Där ser vi högre arbetslöshetstal. Jag tror inte att man kan använda allmän efterfrågepolitik för att lösa arbetslöshetsproblemen för de här grupperna. Det handlar mer om att det behövs en riktad arbetsmarknadspolitik, säger Henry Ohlsson.
Men sådana saker ligger bortom Riksbankens uppdrag. Det är politikens.
Hur påverkas då Sveriges ekonomi av det osäkra politiska läget?
– Riksbanken har tilldelats ett antal uppgifter, och de finns där oavsett om vi har en regering i Sverige eller inte. De uppgifterna kvarstår ju, och vi tuffar på och Sverige fungerar. Det är ju därför vi bygger den här typen av institutioner för att skapa stabilitet i vårt samhälle.
Däremot är han mer oroad över svenskarnas skulder. När ett land har en expansiv penningpolitik med låga räntor och det är enkelt att låna och köpa tillgångar – då drivs tillgångspriset upp.
– Det kan gälla aktier och bostäder. Om man ska hitta ett bekymmer i svensk ekonomi just nu så skulle jag säga att det är den snabbt ökande skuldsättningen, som kan utgöra ett problem i en eventuell kommande krissituation, säger Henry Ohlsson.
Hushållen hårt skuldsatta
Hushållens skuldsättning är högst i de tre storstadsområdena, och den genomsnittliga skuldkvoten har raskt dragit iväg mellan 2010 och 2017.
I Göteborgsregionen toppar Kungsbacka med en genomsnittlig skuldkvot på 439 procent, följt av Öckerö med 436 procent och därefter Göteborg på 420 procent.
– Bland dem som har lån så är skulden i genomsnitt fyra gånger deras disponibla årsinkomst. Det är rätt så höga tal. Och då är man känslig för oväntade händelser som arbetslöshet, skilsmässa eller att räntorna går upp, säger Henry Ohlsson.
Klimathotet in på agendan
Oväntade händelser som klimathot som kan påverka ekonomin har också letat sig in på Riksbankens agenda.
– I den senaste penningpolitiska rapporten har vi en fördjupningsruta där vi pratar om sommarens bränder och sådana saker. De här frågorna börjar komma upp inom centralbanksvärlden både nationellt och internationellt, säger Henry Ohlsson.
